Svensk sjukvårds administrativa explosion

Sjukvårdens organisation har invaderats av ekonomiska begrepp. Ekonomiska termer konkurrerar med vårdtermerna. ”Medicinskt färdigbehandlade patienter tenderar att beskrivas som en kostnad eller en utgift snarare än som en individ, som kan vara i behov av noggrant genomtänkta utskrivningsarrangemang och kontinuitetsbefrämjande insatser”. Det säger professor Eric Carlström i sin bok ”Förändringsarbete i hälso- och sjukvård”.

Ekonomiska bekymmer fyller ledningens arbetsdag. Effektivitet efterfrågas mer än yrkeskompetens. T.o.m. vokabulären hämtas från den ekonomiska och den industriella världen. Det är denna värld, som uppfattas som den effektiva, den kostnadsknappa och den moderna. Styrmodellen blir ägnad för att skapa kontroll och förutsägbarhet. Modellen infördes uppifrån. Syftet var att den övre hierarkien skulle ha insyn i verksamheten för att ha kontroll på effektiviteten. Den uppifrån detaljstyrda organisationen krävde en detaljredovisning underifrån. Samtidigt har man reducerat administratörerna på kliniknivå, varför det blivit läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och den verksamhetsnära ledaren, som får ta av sin tid till detta. En tid som annars hade kunnat läggas på de sjuka och naturligtvis gynnat deras vård.

Kortare tid, högre produktivitet

I vården gjorde man istället tvärtom och lät sig inspireras av industrins organisation och massproduktionens processer. I centrum stod Toyota. Nu infördes ”Lean production”, som Toyotas modell heter. Löpande bandet var modellen. Nu är det ju så att vid löpande bandet är det döda ting som hanteras. Denna organisation anammades och gäller fortfarande, på många ställen.”

Om en personcentrerad vård ska få genomslag, måste ledningen och ledarskapet ge stöd åt de engagerade eldsjälarna på verksamhetsnivån. Det är bra att förändringsarbetet bärs underifrån, men om genomslaget ska bli hållbart och eldsjälarna ska orka, måste ledningen och ledarskapet leda och stödja denna verksamhet.
När man betraktar olika organisationer och då påträffar goda exempel, emanerar detta ofta i en bra chefs ledarskap och inställning.

Eldsjälar i motvind

Jag har under mina många föreläsningsbesök i vården sett många eldsjälar kämpa för en personcentrerad vård, ibland tyvärr i motvind. För att dessa eldsjälar ska orka, krävs ett uppmuntrande ledarskap, som belönar eldsjälen med lyssnande, tid och tillit. Ledaren måste också förstå vad en personcentrerad vård är och skaffa sig ett personcentrerat förhållningssätt till sina medarbetare.

Hans-Inge Persson är författare och en del av Komlitt Akademi. Hans föreläsning Ledning och ledarskap för en personcentrerad hälso- och sjukvård bygger på hans erfarenhet som yrkes- och privatperson. Han har i bloggen tidigare skrivit Höj kvaliteten i vård och omsorg genom tillitsfulla samtal och Patienten måste få bli en medspelare.