7/11
Anne-Christine Smith

Giraffspråket handlar om att få bättre kontakt med andra och sig själv, genom att vi på nytt lär oss att kommunicera även våra känslor och behov, med fullt ansvar för oss själva och med medkänsla. Om jag vågar blotta mig lite och visa mina känslor och vad jag står för, lyssnar andra människor mer på mig.

De fyra stegen som jag behöver klargöra är att:

1. Skilja på vad vi verkligen ser och hör (observerbar handling)och den subjektiva värderingen av detta

Hur väljer jag att ta upp det andra säger eller gör? Hur mycket går jag in med en egen tolkning av vad den andre säger? Anklagar jag mig själv? Vilka öron tar jag på mig, Varg- eller Girafföronen?

2. Ta ansvar för egna känslor

Vad är det jag känner, stanna i känslan och intellektualisera inte. Vi är ofta mer inne på tankar än på verkliga känslor.

3. Uttrycka egna behov

Vi behöver ett tydligare språk för att klargöra våra behov och värderingar inför oss själva och inför andra. Vi är inte vana vid att uttrycka våra behov – ”Jag känner så därför att…” (…jag har ett behov som inte har blivit uppfyllt). Till ett behov finns flera lösningar.

4. Framföra sina önskemål positivt och konkret

Göra klart vad vi önskar av den andra personen eller av oss själva. Det kan annars uppfattas som en anklagelse.

Jag behöver också kunna lyssna på den andra människans känslor och behov och ta fram min empati (utan att blanda in mina egna värderingar).

T ex om jag blir bemött med ilska och aggressivitet, att jag stannar upp och frågar mig – Vad är det som pågår under ytan, bakom det aggressiva beteendet? ”Känner du dig rädd för att du inte vet vad som ska hända och du har ett behov av att känna trygghet?” Jag lyssnar till känslorna och behoven bakom orden.

Det är viktigt att bjuda in den andre och ge empati, för att skapa kontakt så att personen får tag i sina känslor och behov. Därför stannar vi upp och frågar samt lyssnar till:

1. Vad du observerar.

Vi frågar och lyssnar till vad det är som du ser, hör och lägger märke till.

2. Hur du känner.

Vi försöker känna in den andres känslor.

3. Vad du behöver.

Vi hjälper den andre att se och tydliggöra sina behov och värderingar.

4. Vad dina önskemål är.

Vi försöker så konstruktivt som möjligt få reda på vad den andre vill.

 

Var och en är ansvarig för sina avsikter och sina handlingar men inte för den andra personens reaktioner.

Ibland behöver vi fråga ”Hur uppfattade du det jag sa?” eller ”Jag uppfattade det du sa så här…stämmer det med vad du menade?”

Det är viktigt att få eller ge en återkoppling på det som sägs genom att lyssna på ett sådant sätt att den andre får bekräftelse på att vi hört vad hon har sagt.

Vi behöver även mod att våga sticka ut hakan (eller halsen som giraffen) och vara rak och ärlig för att få bättre kontakt. Då kan vi komma ifrån våra förstelnade beteendemönster, och kanske även ändra våra värderingar. Tydlighet inger respekt.

Den vi pratar med kanske har helt andra värderingar. Därför ger vi den personen möjlighet att lyssna till vad vi värderar, utan att ställa krav på att personen ska ha samma värderingar som vi.

Ibland behövs också att vi visar oss själva empati, innan vi kan visa någon annan empati. Jag kan inte vara i kontakt med dig när jag inte är i kontakt med mig själv.

Genom att arbeta med vår egen utveckling och vårt jag kan vi nå ett högre medvetande (enligt buddisterna).

Med hjälp av Giraffspråket kan vi öka medvetenheten om vad som pågår inom oss, både intellektuellt och känslomässigt. Vad önskar vi i relation till behoven? Vi behöver reflektera över våra egna handlingar. Istället för att anklaga eller kritisera oss själva bör vi gå tillbaka till vår livssituation och fundera på hur vi skulle ha velat göra istället. Vi vet först efteråt hur vi skulle ha velat göra det vi faktiskt gjorde. På så sätt, menar Rosenberg, kan vi stegvis bli lite klokare, men aldrig perfekta.

”Det som är värt att göras, är värt att göras dåligt, så att vi gradvis lär av misstagen.”

Förhållningssättet hjälper oss att rikta vår uppmärksamhet framåt mot vad vi vill ska hända.

Giraffspråket är ett sätt att skapa kontakt mer än att lösa själva konflikten, det steget kommer senare. När vi släpper vår rädsla för att mötas frigörs energi och det blir lättare att uppnå en dialog. När vi fått kontakt är det lättare att nå en kreativ lösning på själva konflikten. Vi har ofta positiva erfarenheter från konflikter när båda parter har fått sina känslor bekräftade och när vi ser att var och en har ansvar för sina egna känslor. Att förstå varandras verkliga behov är att närma sig konfliktens kärna.

Det gäller att hitta båda parters behov innan vi tittar på en eventuell lösning.

Anne-Christine Smith är organisationskonsult, medlare och yogalärare. Hon jobbar även med förändringsarbete på så väl individ- som gruppnivå som med hela organisationer.

 

    Varor som nämns i nyheten

  • 248 kr
  • 236 kr