27/5
Hans-Inge Persson & Helena Ström

I Vårdförbundets broschyr ”Vad alla behöver veta om personcentrerad vård” kan man läsa följande:

Personcentrerad vård går att bedriva överallt och alltid. I förlossningsvården, på laboratoriet,
i det korta mötet på röntgenavdelningen, 
i ambulansen, i primärvården
eller för den äldre personen på ett särskilt boende i kommunens regi. (Vårdförbundet 2013)

Vårdförbundet uppmanar också sina medlemmar att ta kontakt med dem för stöd i genomförandeprocessen.

Så här säger personalen på Aktivitetsenheten på Karsudden om den personcentrerade vården:

Att ha ett direkt samarbete med patienten blir tidseffektivt,
ekonomiskt, inspirerande och utmanande för personalen.

Inte bara de fackliga organisationerna och verksamheterna är positiva till den personcentrerade vården, utan även arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). SKL har beslutat att verka för den personcentrerade vården. Om du vill arbeta med personcentrerad vård kan du alltså kontakta SKL för stöd och för att till exempel få råd om lämpliga studiebesök att göra. SKL kartlägger spridningen av den personcentrerade vården.

Och återigen – tänk på att det inte är någon ytterligare arbetsuppgift som krävs av dig. Du ska göra det du redan gör men med ett personcentrerat förhållningssätt.

I det enskilda mötet handlar det om ditt bemötande, men för att det personcentrerade förhållningssättet ska få genomslag och inte vara individberoende behöver ni arbeta med det i hela arbetsgruppen. Vi vill här ge några förslag på hur ni kan göra. Förslagen bygger på att det inte ska behövas något stort resurskrävande projekt. Vi tror att det är i de vardagliga situationerna som skillnaden kommer att märkas mest.

Skapa medvetenhet om den personcentrerade vården

Låt var och en läsa den här boken (Tillitsfulla samtal) och reflektera tillsammans över det som kommit fram. Fundera över var på en skala ni själva tycker att ni befinner er i ert förhållningsätt. Låt var och en först i tysthet reflektera över var ni befinner er på en generell nivå. Sedan får var och en markera på skalan, som ni kan ha ritat upp på en tavla. När alla har satt sin markering så pratar ni om hur bilden blev.

Bestäm er för ett mål

I nästa steg resonerar ni er fram till var ni vill vara om ett halvår. Hur stor är förflyttningen? Vad kommer att krävas av var och en och av er tillsammans?

Var ska ni börja

Gå igenom de olika samtalen som vi tar upp i boken och plocka fram de viktigaste för er. Vilka samtal kommer att göra störst skillnad för de personer ni möter. Välj till att börja med de som känns relevanta och så många det är rimligt att ta sig an. Det handlar om följande:

  • informativa
  • kartläggande
  • coachande
  • planläggande
  • behandlande
  • uppföljande
  • svåra
  • ronden
  • prehospitala


Av de samtal ni har valt ut kan var och en sedan välja ett samtal som den har framför sig där den ökade medvetenheten om personcentrerat förhållningssätt ska märkas. I reflektionsgrupperna berättar ni därefter om era erfarenheter.

Spegling som metod

Vi rekommenderar alltså att ni skapar reflektionsgrupper för så kallad kollegial spegling. Metoden kan användas dagligen i olika syften. I det här sammanhanget tror vi att det kan vara en tillräcklig ambition att börja med en gång i veckan och att ni sitter lite längre tillsammans. När ni kommit in i metoden kommer det att gå snabbare och då kan ni bestämma er för om ni ska träffa varandra oftare.

Kollegial spegling steg för steg

Ett första steg är att få in rutinen att träffas. Så bestäm en tid och en plats. Hjälps åt med att se till att ni verkligen tar er tiden.

  1. Sitt tyst tillsammans med de andra en liten stund. Tänk igenom situationer du upplevt under veckan där du kan se att någon av er antingen använt det personcentrerade förhållningssättet eller inte. Berätta till exempel om hur det gick med det där samtalet då du bestämde dig för att ha en större medvetenhet kring personcentrering.
  2. Bli medveten om vad du känner inför det. Vad tänker du om det? Alla tankar och känslor ska få plats, såväl positiva som negativa upplevelser.
  3. Är det ett mönster du känner igen hos dig själv? Är det ett mönster du känner igen hos er som arbetsgrupp?
  4. Gå laget runt och berätta för varandra vad ni blev medvetna om. (Det är okej att passa – var dock medveten om det kan bli ett mönster i gruppen att det alltid är samma som pratar och samma som är tysta.)
  5. Vad behöver du/ni? Vad vill du/ni?
  6. Finns det något som ni behöver göra, föra vidare till andra eller räcker det med att lyfta det i speglingen så länge?

Speglingen är tänkt att vara ett samtal som utvecklar verksamheten och i förlängningen behöver ni naturligtvis ge varandra feedback. En bra början är att berätta om det som du sett hos andra som varit bra – beteenden som visar på ett personcentrerat förhållningssätt.

Uppföljning

Att bryta sina egna mönster och vanor är svårt. En framgångsfaktor är att medvetandegöra framstegen ni gör. Därför är uppföljningen så viktig. Bestäm i vilka sammanhang ni gemensamt ska lyfta era framgångar mot ett personcentrerat förhållningssätt. Ta fram skalan då och då och prata om var ni befinner er på den. Men framför allt – var uppmärksam på vad det gör med de personer som ni möter i er verksamhet. Berätta för varandra om skillnaden hos dem. Avslutningsvis vill vi påminna om att det personcentrerade förhållningssättet inte bara är en metod eller ett arbetssätt. Det är ett sätt att se olika människor och de olika behov som var och en av oss har. Skillnaden märks bland annat i de tillitsfulla samtalen.

    Varor som nämns i nyheten

  • 229 kr
  • 199 kr