2022-02-22 10:55
Annika Weman Widegård

En av principerna i tillitsbaserad styrning är brukarfokus. Vad innebär det och hur kan detta bli en del av utvecklingsarbetet i en verksamhet?

Samhället är i snabb förändring och ju mer kunskap vi har och tar till vara på, desto bättre förutsättningar finns för en bra verksamhet. Delaktighetsprocesser som rymmer fler perspektiv på kärninnehållet innefattar dels medarbetares involvering, dels brukarinflytande som en del av processen för att få fram evidensbaserade insatser.

Brukarnas kunskaper en del av evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik (EBP) innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Brukarnas kunskap och erfarenhet lyfts fram som en av de tre komponenterna inom EBP och är viktig för det systematiska kvalitetsarbetet.

Den verksamhet som använder medarbetare och brukares kunskaper är öppen för förändring och utvecklar verksamheten mot framtiden. Då tas en gemensam kraft för samhällsutvecklingen tillvara.

Socialstyrelsen (2011, 2013a) identifierar sju olika anledningar till att jobba med brukarinflytande: Serviceanpassning, effektivitet, maktutjämning, legitimitet, empowerment, demokrati och återhämtning.

Ett verkligt exempel

För några år sedan hade jag turen att få leda Ökat brukarinflytande inom IOF i Malmö stad, ett projekt som handlade om ökat brukarinflytande inom socialtjänsten. Projektets samtliga leveranser skedde med inflytande av personer med kunskap och erfarenhet som brukare. En projektgrupp bestående av 38 projektmedlemmar med brukarerfarenhet prövade då metoder för att öka brukarinflytande inom IoF.

I projektet skapades och utvecklades generell kunskap om delaktighet, dialog och inflytande. Samtidigt genererades specifik kunskap om aktuellt socialt förändringsarbete.

Flera av metoderna som användes stimulerade till självorganisering. Självorganisering är kreativt designade processer och öppnar upp för nya kunskapsallianser och den typ av ägarskap som är önskvärt i strävan efter delaktighet, inflytande och kvalitetsarbete som bygger på evidensbaserad praktik. En av mina favoriter är Open Spacemetoden som är användbart för stora möten, präglat av självorganisering. Möten där kraft och kunskap släpps lös och tas till vara.

Jag mötte personer med brukarerfarenhet som beskrev att arbetet med brukarinflytande innebar:

  • ”Att få delta och göra skillnad för andra”
  • ”Från maktlöshet till förtröstan om bättre livskvalitet”
  • ”Sammanhållning och förnyelse” och "att vi alltid kan mer än vi tror”

Men jag mötte då också medarbetare och chefer som ställde sig frågan:

”Hur ska jag kunna bidra till inflytande, när jag inte själv har inflytande över min arbetssituation?”

Det fick mig att intressera mig ytterligare för styrning och ledarskap. Under de senaste åren har jag ägnat mig åt tillitsbaserad styrning och ledarskap och har blivit något av en expert på området.

Hur kan du som ledare stödja en kultur som har ett brukarfokus?

Dagens utmaningar i det offentliga uppdraget kräver andra processer och annan styrning för att det ska vara hållbart. Som ledare behöver du använda dig av andra roller, metoder och verktyg som du kanske inte är riktigt van vid. Det kräver också mod. Du behöver utöva ett modigt ledarskap som skapar förutsättningar för och som stödjer inflytande, det bidrar till ett involverande utvecklingsarbete. Ett utvecklingsarbete där både medarbetare och brukare involveras.

Vill du veta mer om brukarfokus, hållbarhet, tillit och ledarskap på individ- grupp- och organisationsnivå så är ett tips att delta i e-kursen Hållbara chefer och verksamheter genom tillitsbaserat ledarskap i praktiken som jag har tagit fram tillsammans med Komlitt . Du kan beställa kursen och den tillhörande arbetsboken eller börja med att gå ett smakprov från kursens tredje vecka här.