Gunilla Briselius och Malin Ullman är aktuella med guiden Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken. Guiden bygger på egna och kollegors erfarenheter i Malmö stad.

Barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. De ska träna förmågor, utveckla färdigheter, lära sig kunskap och utveckla respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Det är syftet med utbildningen inom skolväsendet.
Utbildningen finns till för elevernas lärande och utveckling. Vi som arbetar inom skolan ska se till att eleverna – alla elever – lär sig och utvecklas.
För att klara av att stödja och utmana eleverna så att de utvecklas så långt som möjligt, strävar vi ständigt efter att förbättra vårt eget arbete så att det svarar mot elevernas behov. Det gör vi genom att systematiskt följa upp, analysera, planera och genomföra vårt arbete. Vi gör det på egen hand och tillsammans med kollegor. Det arbetet går under namnet systematiskt kvalitetsarbete.

Varför en guide i systematiskt kvalitetsarbete?

Systematiskt kvalitetsarbete är det som alla medarbetare i skolan kontinuerligt gör för att förbättra sitt arbete och elevernas utveckling och lärande. Det gör vi eftersom skollagen (2010:800) ålägger oss att göra det och eftersom vi ständigt strävar efter att förbättra vårt arbete och därmed elevernas resultat. Uppdraget att arbeta systematiskt med att förbättra sitt arbete och elevernas resultat gäller inom hela skolsystemet – från personalen närmast eleverna till skolhuvudmannen, såväl inom kommunala som fristående och andra verksamheter.

Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete utgår från uppdraget vi har och den egna elevgruppen, involverar all personal och leder till effekter för elevernas resultat och utveckling. Det pågår ständigt och blir aldrig färdigt. Att åstadkomma ett sådant kvalitetsarbete är inte lätt. Många arbetsuppgifter, behov och oförutsedda händelser pockar ständigt på uppmärksamhet i skolan. Att då hålla fokus och återkommande följa upp, analysera, planera och genomföra för att ständigt förbättra är många gånger minst sagt utmanande. Många arbetslag, skolor och skolhuvudmän vittnar om de allra bästa intentioner, men att de är svåra att omsätta i praktiken. Det är utifrån viljan att göra, men svårigheten att omsätta i praktisk handling, som den här guiden är framtagen.

Varför är systematiskt kvalitetsarbete så svårt?

Ett systematiskt kvalitetsarbete som leder till effekter för elevernas utbildning är som sagt inte lätt att få till. Trots att skollagen sedan 2011 ålägger alla skolor och skolhuvudmän att bedriva ett sådant arbete, är det få som lyckas fullt ut. Oftast är det inte viljan som saknas, motivationen hos skolans personal är många gånger väldigt hög. I stället är det andra förutsättningar som brister. Ett fullfjädrat systematiskt kvalitetsarbete kräver bland annat följande:

• kompetens hos medarbetarna
• strukturer för arbetslag, skolor och skolhuvudman att arbeta utifrån
• cykliska processer att arbeta i
• en kultur där medarbetare arbetar prestigelöst med att lära och utvecklas tillsammans
• en tydlig riktning med fokus på ständigt lärande för elevernas utveckling
• att ledningen i ord och handling i vardagen visar att arbetet är viktigt.
  
  

För att lyckas med det krävs både målmedvetenhet och mod att prioritera. Huvudman, skola och arbetslag behöver anamma systematiska arbetssätt och samtidigt överge vissa andra invanda arbetssätt. Det är vårt arbete som avgör kvaliteten i utbildningen och därmed vilket resultat vi får. Därför behöver vi få syn på vilka av våra arbetssätt som för arbetet framåt och vilka som begränsar oss.
Arbetet kräver dessutom uthållighet. Ett systematiskt kvalitetsarbete som leder till effekter för elevernas utbildning tar tid att åstadkomma. För att hantera de stora utmaningar som arbetslag, skolor och huvudmän kan ställas inför krävs ibland riktigt kreativa och kompetenta lösningar. För att kunna hitta sådana behöver arbetslaget, skolan och huvudmannen ha god vana och erfarenhet av att systematiskt ta sig an svåra problem. För det krävs träning och åter träning.

Låter det tufft? Ja, och det är det också. Å andra sidan finns inga alternativ. Det är bara genom att varje arbetslag utvecklar sitt arbete för att möta sin elevgrupps behov så bra som möjligt som skolan kan lyckas med uppdraget för varje elev. För att hela skolan, skolhuvudmannen och utbildningssystemet ska klara sitt uppdrag krävs utvecklingsarbete på varje nivå. Skollag och läroplaner styr främst vad vi ska åstadkomma med och för varje elev. Inom utbildningsväsendet har vi i stället ofta stort fokus på ”görande”, det vill säga på vad vi ska göra i stället för vad vi ska åstadkomma. Nivån efter oss i styrkedjan beslutar vad som ska göras, hur ofta, hur länge och med vilka grupper. Styrningen av görandet är välvillig, men ofta kontraproduktiv. När efterliggande instans beslutar om aktiviteter som ska göras, kommer skolhuvudmannen, skolan eller arbetslaget att anstränga sig för att genomföra dessa aktiviteter på rätt sätt och i rätt tid. Det klarar vi oftast av att göra. Däremot är det svårare att samtidigt hålla fokus på att leva upp till syftet med aktiviteterna, varför dessa ska göras och vad de ska åstadkomma för eleverna.

Att skolan ska fokusera på elevernas lärande och utveckling kan låta självklart. Men alla som arbetar eller har arbetat i skolan vet hur svårt det är att upprätthålla detta och hur lätt det är att annat – ofta frågor om görande – tar överhanden och dominerar. Det är vanligt att skolan fokuserar på aktiviteter, på hur, när och vem som ska göra dessa, och inte på vad de ska leda till för att sedan följa upp om de ledde till det de syftade och lära av sin uppföljning. Det är lätt att trilla dit, inte minst eftersom fokus på görande är en så stark del av skolans kultur. Det är så vi brukar göra, och det är det arbetssättet många av oss känner sig hemma i.

Eftersom vi är vana vid att ha fokus på vad vi gör, efterfrågar vi ofta styrsignaler som upprätthåller detta arbetssätt. Många av oss vill gärna ha checklistor som kan bockas av och sedan är uppdraget klart. Den inställningen förstärks av att skolan är så påpassad av omgivningen. Kraven, önskemålen och synpunkterna från vårdnadshavare, medier och politik är oändliga och dessutom ständigt skiftande. Arbetet i en sådan verksamhet är utsatt och krävande. Vi är säkert många som behöver lite inre lugn och frid emellanåt. Därför är det fullt förståeligt att vi ibland önskar oss konkreta att göra-regler som vi kan följa och sedan vara färdiga med. Problemet är att det inte fungerar för att klara skolans uppdrag.

I skolan måste uppdraget med och för eleverna stå i förgrunden och kompetensen finnas hos medarbetarna som möter eleverna. Självklart finns inte all kompetens hos alla medarbetare, ingen av oss är fullfjädrad på allt. Det är därför det systematiska kvalitetsarbetet behövs. Det är där vårt ständiga gemensamma lärande utifrån den egna elevgruppens behov sker. Ingen medarbetare kommer någonsin att kunna klara allt som skolans komplexa uppdrag kräver, men alla kan vi bli lite bättre och alla kan vi, som en naturlig del i vår yrkesutövning, ständigt vässa våra förmågor. Att vi tillsammans kontinuerligt blir lite skickligare på att möta våra elevers behov – det är det bästa vi kan sträva efter och verka för.

Vem vänder sig guiden till?

Den här guiden vänder sig till alla som arbetar med utbildning av elever i grundskoleåldern – i förskoleklassen, grundskolan, den anpassade grundskolan och fritidshemmet.

För ett effektfullt systematiskt kvalitetsarbete krävs att alla nivåer i styrkedjan arbetar i samklang, och att varje nivå har fokus på sitt uppdrag och på att stödja och utmana framförliggande nivå. Den organisation som arbetar systematiskt i hela styrkedjan har de bästa förutsättningarna för att förbättra elevernas utbildning.

I guiden används följande begrepp för nivåerna i styrkedjan:

• Lärare – inkluderar även andra funktioner som arbetar undervisningsnära (specialpedagog, studie- och yrkesvägledare, elevassistent, kurator och liknande).
• Medarbetare – används som ett vidare begrepp och avser alla, inklusive lärare, som arbetar inom skolan och skolhuvudmannen.
• Arbetslag – avser en grupp kollegor som ansvarar för utbildningen av en specifik elevgrupp (en klass, en årskurs, ett stadium, ett spår, ett ämne eller liknande) samt även andra grupperingar som elevhälsoteam, sektion, funktion, arbetsgrupp eller liknande.
• Skolledning – avser rektor, biträdande rektor och eventuellt andra som ingår i skolans ledningsgrupp.
• Skolhuvudman – avser den politiska styrelsen eller motsvarande för kommunala, regionala och statliga samt fristående verksamheter och den verkställande tjänstemannaorganisationen i form av skolchef, förvaltning och övergripande stödjande funktioner i organisationer som ansvarar för utbildningen av elever i grundskoleåldern. Guiden är främst inriktad på den verkställande funktionens systematiska kvalitetsarbete. Där inte annat anges, avses genomgående skolhuvudmannens verkställande funktioner.
  
  
  

Bild 1. Systematiskt kvalitetsarbete på varje nivå och i samklang mellan nivåer.
Ett effektfullt kvalitetsarbete kräver gemensam riktning och strukturer inom och mellan alla nivåer i styrkedjan.
Uppdraget utgår från eleverna och organiseringen utgår från skolhuvudmannen.

Att skolhuvudmannen organiserar och strukturerar ett kontinuerligt arbete med tydlig riktning mot att förbättra elevernas utbildning – ett arbete som involverar alla medarbetare inom alla nivåer i styrkedjan, där nivåer stödjer och utmanar varandra – skapar de bästa förutsättningarna för arbetet. Att hela styrkedjan medverkar är dock inte nödvändigt för att resultat ska uppnås. Ett arbetslag kan bedriva systematiskt kvalitetsarbete på egen hand, för att så småningom försöka få med sig resten av skolan. En skola kan starta själv med avsikt att involvera huvudmannen längre fram. Att skolan inte arbetar systematiskt är alltså ingen anledning för arbetslaget att inte göra det, och att huvudmannen inte arbetar systematiskt är ingen ursäkt för skolan att inte göra det. Det går att utvecklas även på egen hand. Förbättringar kan åstadkommas i det lilla.