Efter att ha tjänat väl i hundratalet år behöver vår svenska demokrati ny energi och ett rejält kunskapslyft. Att det är en styresform som vi aktivt måste kämpa för visar sig på många håll i världen och på flera olika sätt, även här hemmavid. Och då tänker jag inte bara på dem som demonstrerar sitt förakt för demokratin.

Såväl hot mot politiker som växande klyftor mellan väljare och valda, mellan politiker och tjänstemän gör politikerrollen allt svårare. Så svår att förskräckande många nyvalda bara stannar högst en mandatperiod. Över 2 500 ledamöter i kommunfullmäktige har lämnat sitt uppdrag sedan valet 2014. I ett 30-tal kommuner har mer än en tredjedel av de invalda ledamöterna avgått. I genomsnitt ligger avhoppen på 20 procent.

Tidningen Bohusläningen berättade nyligen att bland de kommuner med högst antal avhoppare återfinns Lysekil med 39 procent. Där var andelen nyvalda avhoppare dessutom förskräckande stort, 12 av 14 avhoppare debuterade i fullmäktige 2014.

Allt det här är oroväckande och kräver motåtgärder. Det krävs att människor, både väljare och valda, görs medvetna om behovet av upplysning och bildning för att demokratin på bästa sätt ska styra kommun, landsting och landet Sverige in i framtiden. Det gäller att de valda och då särskilt de nyvalda har nödvändig kunskap om vad som förväntas av dem. Och vad som väntar av regler, tjocka buntar av handlingar, partitaktik, olika sorters experter, kommunala maktstrukturer och så vidare.

Om en hel del av detta berättar Ny i politiken med det uttalade målet att stötta särskilt de nyvalda politikerna, allt för att stärka demokratin. Men boken är inte enbart en introduktion till rollen som partipolitiker. Den vill även bidra till ett nytänkande, som i bästa fall skulle kunna bidra till att unga och/eller engagerade i enskilda frågor stannar kvar i politiken. Så mycket förenar i kommunpolitiken, särskilt de stora ödesfrågorna, att mer av samarbete med meningsfränder i andra partier skulle kunna ge en stimulans och nytändning. Som till exempel att omvandla tillämpliga delar av FN:s Agenda 2030 och de klimatpolitiska mål riksdagen antagit till angelägenheter för oss alla på kommunal nivå.

Vår mest avgörande framtidsfråga är självklart klimatet. Kommunerna kan spela en viktig roll när det gäller att minska på utsläppen. Och det är kommunerna och dess invånare som drabbas hårdast av ett skenande klimat.

Det gäller även integrationen av alla nya svenskar. Det behövs ett nytänkande, en påhittighet bland grannar och gamla svenskar på kommunal nivå, för att skapa sysselsättning.

Det behövs även en storsatsning på kultur. Det är i kulturen som unga och gamla och nya svenskar kan mötas. Som vi alla oavsett bakgrund kan finna en mening med våra liv. I själva verket är det med hjälp av just kulturen som det demokratiska kunskapslyftet kan ske. Med folkbildning på samma sätt som när demokratin var ung.

Det vore mycket glädjande om Ny i politiken kunde bli en del i den folk- och fortbildningen.