Uttrycket hörde jag första gången som ung student. Det fanns i en OECD-rapport där författaren reflekterade över lagom. Jag gillar att använda uttrycket, ”how much is lagom?”. Lagom är ju verkligen olika för alla människor. Det kan vara lagom med en chokladbit eller fem. Det kan vara lagom att känna till det som behövs för att klara av sitt arbete eller att känna till och kunna påverka allt som rör arbetsplatsen. I arbetslivet blir det väldigt tydligt hur olika vi tycker att lagom är.
Ett ord som är väl använt i arbetslivsammanhang är delaktighet. Jag tror knappt att jag stött på en policy för arbetsmiljö som inte innehåller ordet. Det är ett fint ord och vi vet mycket om hur viktig känslan av delaktighet är för exempelvis produktivitet och hälsa och för hur vi upplever vår arbetssituation.
Vi använder alltså ordet med all rätt men borde oftare definiera vad vi menar med det. Min erfarenhet är att förväntningar och otydlighet kring delaktighet är en vanlig orsak till missnöje, konflikter och besvikelse på arbetsplatser. Mycket oro kan förebyggas om du som chef är tydlig med dina förväntningar kring medarbetarnas delaktighet.
Att känna sig välinformerad och veta vad som ska hända är en form av delaktighet. Att vara med och bestämma är en helt annan. Däremellan finns en hel skala som kan handla om att få lämna sina synpunkter innan ett beslut eller att bidra med att peka på risker och konsekvenser som kan följa av ett beslut. Som chef kan du svara på förväntningarna genom att tala om vad du menar när du ber om synpunkter, varför du gör det och hur du kommer att använda det som kommer fram!
Skillnaden mellan våra olika behov av delaktighet har med personligheten att göra men också med vilka omständigheter i övrigt vi lever i. Den kan ibland kännas som en tillgång och möjlighet och andra gånger som ovälkommet ansvar och belastning. Eftersom det är omöjligt att säga hur mycket som är lagom blir delaktigheten ett svårt kapitel för chefen. Sanningen är att den är en färskvara som måste behandlas som en sådan. Det som är rätt i en fråga kan vara fel i en annan. Som chef måste du kanske varje gång du frågar efter eller ber om inpass förklara varför du gör det och hur du kommer att ta tillvara svaren.
Jag tänker att alla arbetsgivare har allt att vinna på att skapa delaktighet kring viktiga frågor på arbetsplatsen. Man kan absolut använda relativt allmänna formuleringar i policys. Men i vardagsarbetet behövs tydlighet. Det som är lagom delaktighet i en fråga kanske inte är det i en annan. Det viktiga är att vara öppen med förväntningarna. Det är känslan av att vara lurad som skapar irritation och besvikelse.
Lagom är helt enkelt bäst!