14/2
Monica Larsson & Lars G Larsson

LSS-utredningens förslag är endast förslag i nuläget. Det finns anledning att fråga sig om förslagen verkligen kommer att gå vidare och innebära att reglerna ändras samt att det blir en ny lag.

Inför att en ny regering skulle tillträda gjordes i januari 2019 en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Av denna framgår bland annat att en ny assistansutredning ska tillsättas och att flera av förslagen i LSS-utredningen ska skrotas. I överenskommelsen skrivs att alla som har rätt till stöd ska få det. Rätt till assistans för egenvård, inklusive andning och sondmatning, ska också återställas. Rätten till assistans för behov av tillsyn ska stärkas. Definitionen av normalt föräldraansvar ska smalnas av. En ny assistansutredning ska tillsättas för att säkra detta och frågan om huvudmannaskapet för den personliga assistansen ska utredas.

Förslag ur LSS-utredningen

Ett av förslagen i LSS-utredningen handlar om att staten ska vara huvudman för all personlig assistans, vilket kan uppfattas som positivt för enskilda eftersom de då behöver ha kontakt med endast en myndighet istället för två som det är i nuläget.

Ett annat förslag är att enbart praktiska hjälpbehov ska ge rätt till assistans. Assistans ska inte ges för behov som förutsätter ingående kunskaper om den som får stödet – mer känt som det femte grundläggande behovet. Istället föreslås en ny LSS-insats: ”stöd för behov som förutsätter ingående kunskaper om den enskilde”. Detta förslag är endast en anpassning till tidigare praxis och tillämpning. Det kommer troligen att bli ännu svårare att få personlig assistans för hjälpbehov som inte är av fysisk karaktär.

Kommunen ska ansvara för andra insatser

Ytterligare ett förslag är att införa en schablon med 15 timmar per vecka för aktiviteter som dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter som är en del av andra personliga behov. Av förslaget framgår att man kan ansöka om fler timmar om man anser att man behöver. I schablonen ingår inte timmar för t.ex. studier, arbete och egenvård som också är andra personliga behov.

Personlig assistans ska enligt utredningens förslag inte beviljas till barn under 16 års ålder. De ska istället kunna få en ny LSS-insats som ska kallas ”personligt stöd till barn”.

Brukarorganisationer såsom FUB har uttryckt oro över detta förslag och menar att det kan leda till att barn inte längre kan bo kvar hemma utan tvingas bo på institutioner. I nuläget är det i flera fall barn under 16 år som fått assistans indragen eller inte blivit beviljad assistans i samband med nyansökan.

LSS insatsen ledsagarservice föreslås att tas bort och ska ingå i en ny LSS-insats ”personlig service och boendestöd" som även ska ersätta visst stöd som idag ges via SoL eller andra LSS-insatser.

Kommunen kommer enligt förslaget att vara huvudman för alla de tre nya insatserna ovan. De insatser som föreslås ersätta personlig assistans kan komma att innebära en inskränkning i den frihet som brukare har haft tidigare då det gäller att kunna välja exempelvis utförare.

Om utredningens förslag blir verklighet

Två centrala principer i LSS är självbestämmande och inflytande. Delaktighet är också en viktig utgångspunkt för LSS och de insatser som ges via denna lag. Utgångspunkten är ju att människor med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett liv som andra – med hjälp av insatserna i lagen ska goda levnadsvillkor uppnås.

Man kan fråga sig om det är rimliga åtgärder som föreslås av utredningen, alltså rimliga för dem som på grund av funktionsnedsättningar har de allra mest omfattande hjälpbehoven, eller om förslagen mest är gynnsamma för staten och kommunerna. Det framstår i alla fall som att vissa av förslagen i utredningen innebär att de goda intentionerna med LSS inte längre kommer att gå att leva upp till. Det beror på att förslagen tycks ge brukaren mindre inflytande och självbestämmande och därmed också mindre möjlighet till delaktighet samt risk för minskad tillgänglighet.

Varför behöver handläggare inom LSS-området en ny bok om LSS?

Under 2018 och 2019 har det skett en hel del förändringar i lagar och föreskrifter som styr området. Ny statistik rörande insatserna är tillgänglig och har förts in i boken. Det har dessutom tillkommit flera rättsliga avgöranden i Högsta förvaltningsdomstolen. I boken kommenteras alla nya bestämmelser och det finns referat av de nya rättsfallen. De viktigaste delarna av LSS-utredningens förslag kommenteras också. Sammantaget innebär detta att boken ger handläggare möjlighet att vara helt uppdaterade med det senaste inom LSS-området samtidigt som de får med sig bakgrunden till varför LSS infördes och vad intentionerna med denna lag var och fortfarande är.

    Varor som nämns i nyheten

  • 309 kr