När jag skriver de här orden har spridningen av coronaviruset påverkat vardagen i Sverige i över ett år. Verksamheter har påverkats kraftigt. Fysiska möten är undantaget såväl på jobbet som på fritiden. Digitala dito är regeln.

Äntligen! En e-kurs om digital litteracitet för dig som vill hitta ditt eget sätt att dra nytta av digital teknik inom vård och omsorg. Eller varför inte låta dina medarbetare gå den? Jessica Arvidsson är experten bakom kursen – och här är hennes svar på en hel del frågor om just e-kursen, digital litteracitet och vem som ska spana in e-kursen.

Utmanande beteenden är en utmaning för omvårdnadspersonalen. Det är lätt att ge upp och lägga ansvaret på någon annan. För det är vi överens om: utmanande beteenden är symtom på att personen är under alldeles för stark press. Som personal är en del av uppdraget att lösa problemet men det kan vara väldigt svårt. Där kommer Louise Ardoris, utbildningsansvarig på Attendo Nimbusakademin, in.

Runt om i Sverige pågår omställningen till en god och nära vård. Gemensamma målbilder och färdplaner diskuteras fram. I texter från riksdag, regering och myndigheter pekas riktningen ut. Men samtalet om god och nära vård måste breddas för att det ska bli en framgång.

Utmanande beteenden är inte en egenskap utan ett symtom på att personen hamnat i en situation hen inte kan hantera just nu. Som omsorgspersonal är det ditt ansvar att hitta vad det är som pressar personen till ett utmanande beteende. Med det sagt lämnar vi över till Louise Ardoris svar på fyra vanliga frågor om just utmanande beteenden. Häng med!

– Den personcentrerade vården sprider sig i Sverige och är nu att betrakta som en folkrörelse inom vården. En god och nära vård är inte en ny vårdform och den personcentrerade vården är inte en ny organisationsform. Det finns många goda exempel som jag sett under mina föreläsningsresor. Bäst blir det när högsta ledningen varit involverad berättar Hans-Inge.

SBAR är som du vet ett strukturerat sätt att förmedla information mellan vård- och omsorgspersonal. Kanske från vårdbiträdet eller stödpedagogen till sjuksköterskan? Då är SBAR riktigt bra eftersom metoden minskar riskerna för att information glöms bort! Emma Grundström har tagit fram ett rapporteringsstöd i fickformat för alla som behöver.

Här är ordlistan som är viktig för dig som vet om att en runda av Avvikelsespelet väntar. Avvikelsehantering inom vård och omsorg är en viktig del av verksamhetens kvalitetsutveckling. Så brukar det heta och det stämmer. Ett mer engagerande sätt att formulera det på är att avvikelserapportering är för att du och dina kollegor ska se till att patienter och brukare ska få ha det allra bäst. Det vill ju varenda en!

Du kommer troligtvis alltid att minnas hur coronakrisen påverkade dig och dina nära och kära. Men kommer du att minnas hur du och kollegorna hanterade krisen känslomässigt på jobbet? En reflektionsdagbok kan hjälpa dig och dina kollegor att förstå och bearbeta det som händer.

Finns det ett lättsamt och lekfullt sätt att höja kunskapsnivån om avvikelsehantering inom vård och omsorg? I augusti 2020 gör det! Annica Eriksson och Lena Bodrikow såg behovet, och utvecklade Avvikelsespelet tillsammans med medarbetare och enhetschefer.

Tillsammans med kuratorer från sex familjecentraler i Örebro och Kumla tog Terese Glatz, docent i psykologi, fram Föräldraskapsleken. Kortspelet utvecklades ur praktikernas behov av att, som preventiv insats, starta och avdramatisera samtal om föräldraskapets utmaningar.

Forskare är överens om att sekundär traumatisering är en term som beskriver de kumulativa omvälvande effekterna som kommer av att arbeta med människor som upplevt trauma. Det finns skillnader jämfört med relaterade begrepp. Begreppet sekundär traumatisering, som används i min bok, innefattar en aktiverad biologisk-psykologisk-neurologisk traumarespons samt en förändrad världsbild. Tillsammans med empatitrötthet och en komplicerad arbetssituation kan sekundär traumatisering leda till utbrändhet, om tillståndet inte identifieras och hanteras.

Vårdens organisationsmodell är hämtad från den massproducerande industrin med löpande bandet som produktionsmodell. Till och med vokabulären är hämtad därifrån; vårdproduktion, vårdflöden, vårdproduktivitet och så vidare. Det gör att vården administreras ihjäl samtidigt som personalen stressas sönder.

Jag frågade doktorn: ”Hur ser du på Christinas situation idag?” Doktorn svarade: ”Natriumvärdena är på väg uppåt och efter senaste blodtransfusionen hänger övriga värden med.” Plötsligt insåg jag att Christina var ansiktslös för vården.

Sjukvårdens organisation har invaderats av ekonomiska begrepp. Ekonomiska termer konkurrerar med vårdtermerna.

Att möta äldre utlandsfödda på ett bra sätt är inte särskilt svårt. Bara du intresserar dig från individen kommer du att kunna undvika de största kulturkrockarna.

Vårdandet bygger på en skapad relation, där det finns en patient och en närstående som i samspel med vårdaren medverkar i den dagliga vården. I detta sammanhang måste patientens kunskap om sig själv tas till vara, inte minst för att tillsammans med personalen medverka till en säkrare vård och en delaktighet i vårdprocessen.

Jobbar du inom vård och omsorg är du van vid regelbundna arbetsplatsträffar eller APT:er som det också kallas. Möten som ska fördjupa dialogen och samverkan på arbetsplatsen. Ett forum där alla i arbetsgruppen träffas tillsammans med närmsta chefen för att diskutera arbetsnära frågor; allt från organisering till schemaläggning. Eftersom personalen i arbetsgruppen är en viktig resurs för verksamhetens utveckling är det viktigt att APT:n är aktiv. Alltså att personalen vågar och får lov att vara aktiva deltagare.

Antalet äldre med utländsk bakgrund ökar i Sverige. Detta ställer nya krav på vården, och interkulturell kompetens hos vårdgivaren är en förutsättning för att få och kunna ge en bra vård.

Enligt FN uppgår antalet flyktingar till 65 miljoner under 2018. En del av dessa kommer att bli en del av det svenska samhället. Där kommer de förr eller senare komma i kontakt med svensk sjukvård. Sveriges befolkning blir allt äldre och fler kommer att behöva äldreomsorg. Här uppstår det ofta kulturkrockar som kan undvikas om vårdgivarna och myndigheterna hade en högre interkulturell kompetens.

Med 30 års erfarenhet av att jobba inom vård och omsorg har jag tänkt det mesta. Och hört det mesta. När jag coachar medarbetare och ledare vågar jag säga att jag förstår vad de säger. Något jag ofta återkommer till är att positiv förändring börjar med oss själva. Fortsätt läsa så kommer du att förstå.

Katarina Weiner Thordarson