Karin Skarin är aktuell med boken Överlevnadsguide för enhetschefer i vilken du följer enhetschefen Edit under ett år. Känner du igen namnet? Då har du läst Heltid som norm, eller hur? Men varför behöver enhetschefen en överlevnadsguide? Därför att enhetschefens vardag är kaotisk. Vad beror det på? Karin Skarin ger fem anledningar till varför här nedan. Läs, lär och är du en del av ledningen över enhetscheferna – hjälp till att förändra arbetsmiljön!

”Vi står inför ett skifte i dagens samhälle och i dagens organisationer – ett skifte från detaljstyrning, formalism och cynism till omdöme, motivation och samarbete över gränser. I detta skifte är tillit grunden. Tilliten bygger bland annat på kunskap, öppenhet och integritet. Har vi tillit behöver vi inte formalisera eller organisera lika mycket, utan vi bygger i stället mer på människors kunskap och engagemang och en gemensam förståelse för uppdraget.” Så inleder Louise Bringselius det första kapitlet i arbetsboken Tillitsbaserat ledarskap i praktiken (2020). Men behöver du verkligen reflektera över vad tillit som ledningsfilosofi innebär för ditt ledarskap?

Vi kan börja omgående med att träna medveten närvaro genom att inte dela och stycka upp tiden. Vi kan se detta i vardagssysslor som när vi diskar, stryker, går, samtalar, arbetar eller läser läxor med barnen. Varje handling kan vi utföra koncentrerat och uppmärksamt för att fördjupa vår närvaro. Det handlar om att hejda sig i nuet. Om vi vill hålla vår medvetenhet levande behöver vi öva varje ögonblick i det dagliga livet.

Annika Härenstams forskargärning har hela tiden fokuserat på samverkan mellan forskning och praktiker för att resultatet ska komma samhället till nytta. Under konferensen Styra och leda framtidens välfärd 2020 tog hon emot sin vänbok. Men vad kan du lära av hennes erfarenheter?

Vi är nog många som pendlar mellan oro och hopp just nu. Kommer vi som individer, samhälle och värld, att lära oss något bestående av den kris vi nu erfar, eller kommer det att bli en parentes?

För att kunna säga att medarbetare arbetar i en lärande organisation måste det finnas en medvetenhet på alla plan i organisationen. Först krävs det att varje individ ser sin kunskap som ett gemensamt värde. Kunskapen ses inte som en enskild egendom utan delas generöst för att utöka den kollektiva kunskapen. Det kan vara kunskap tillägnad från en bok, utbildning eller praktisk erfarenhet.

Ibland bär sekundärtraumat andra namn; yrkesrelaterad traumatisering, indirekt traumatisering eller medkänslo-utmattning (compassion fatigue) för att nämna några. Men det handlar om samma sak: Människor som i sitt yrke möter och hjälper traumatiserade människor, men som till slut själva drabbas av sekundärtrauma. Det går att ge verksamheten och människorna i den möjlighet att motverka sekundärtrauma, så att ni kan hjälpa fler. Men hur gör ni?

Den snabba omvärlden med skräddarsydda upplevelser ställer höga krav även på välfärdstjänsten. Kvaliteten uppstår i mötet mellan kund och tjänst. Den systematiska kvalitetsutvecklingen blir en del av välfärdens verksamhet när medarbetarna får kompetensutveckling och kunden blir en aktiv medskapare.

Att vara chef är en utmaning – förutom att leda dig själv ska du leda andra. Din utveckling är lika viktig som dina medarbetares, men det kan vara svårt att hitta tid att ens börja fundera över vad du vill reflektera över. Här kommer förslag på 3 frågor att reflektera över som chef. De kommer från våra författares böcker, och ger dig möjlighet att börja utforska olika aspekter av ditt ledarskap. Kanske hittar du något nytt du vill fördjupa dig i?

Kulturell kompetens på arbetsplatser handlar om mer än att bara ha kunskap om kulturer och olikheter i mänskligt beteenden. Det räcker inte heller att ha vilja att rekrytera enligt kriterier för ökad mångfald. Kulturell kompetens innebär att ha en förmåga att anpassa sig i mångkulturella möten. En kompetens som arbetsplatser behöver utveckla för att kunna erbjuda praktikanter anställning och på så sätt möta bristen på personal. Ett sätt att träna denna förmåga är just att ta emot nyanlända som praktikanter. Det räcker dock inte att ta emot praktikanterna utan vi måste också dra lärdomar av de situationer som uppstått. På så sätt utvecklas så väl organisationskulturen som praktikanten.

Liv Cardell, organisationskonsult och grundare av Red Matters 3-ology (RM3) som hon utvecklat under sina 35 år, faller alltid tillbaka på gurkmetaforen. Gurkor växer i olika jordar vilket ger dem olika karaktär. När de sedan marineras ändrar de smak, beroende på om marinaden är salt, sur eller söt. Marinaden liknar Liv vid organisationens kultur.

Du vet hur det är. Du sitter på ett möte, och hänger med i samtalet. Tänker att du ska svara något smart på det som diskuteras. Plötsligt får du en fråga. Den iskalla klumpen i magen får dig att stelna till direkt. Vad pratade kollegan om innan? Vad handlar frågan egentligen om? Du inser att du råkat lyssna dåligt. Vilken tur att du kan träna upp din förmåga att lyssna, något du har nytta av varje dag.

CHEFiOS är ett framgångsrikt exempel på samverkan och nyttiggörande i praktiken, något som Annika Härenstam gjorde möjligt genom att bygga in samverkan tidigt i projektet. Annika planerade såväl hur studierna på cheferna och deras organisationer skulle genomföras som hur återföringen av kunskapen skulle ske till desamma – det vill säga forskning, utbildning och samverkan.

Vad är det som gör att Henrik har det så pressat? Vad är det som fattas? Kan det bli annorlunda? Det är lätt att tro att det ska vara på det sättet eftersom det verkar vara likadant på de flesta ställen. Obalans påverkar hela organisationen, från topp till golv. När de vitala delarna är synkroniserade uppstår det en god cirkel som jag kallar för pariserhjul.

Vi grubblar och funderar över hur vi kan möta varandra utan att vår integritet hotas. Det är oändligt många olika nivåer som ska falla på plats och förenas i vår kommunikation. Det är som broar som förbinder olika platser. Det första är att få kontakt med min inre kommunikation. Det är som min mamma sa en gång när jag var liten: ”Jag har alltid ett samtal pågående inom mig.” Det var inte så lätt att förstå som liten flicka, nu tror jag mig börja förstå.

Giraffspråket handlar om att få bättre kontakt med andra och sig själv, genom att vi på nytt lär oss att kommunicera även våra känslor och behov, med fullt ansvar för oss själva och med medkänsla. Om jag vågar blotta mig lite och visa mina känslor och vad jag står för, lyssnar andra människor mer på mig.

Heltid ska vara normen i alla kommuner 2021. Det låter självklart för de allra flesta men när det är dags att göra förändringen växer motståndet från både ledning och bland medarbetare fort. Det märkte Karin Skarin. Hon vet också vad du ska göra för att lyckas. Du ska aldrig vika dig för motståndet. Aldrig någonsin.

En fråga man bör ställa sig inledningsvis är varför det är viktigt att arbeta med systematisk kvalitetsutveckling av välfärdstjänster. I grund och botten handlar det om att utveckla verksamheten med inriktning mot att skapa värde för medborgaren och erbjuda tjänster med hög kvalitet utifrån begränsade resurser. När de offentliga verksamheterna kan åstadkomma det så ökar också sannolikheten för legitimitet och tillit bland medborgarna.

Ja, vad är egentligen skillnaden mellan önskad sysselsättningsgrad, rätt till heltid och heltid som norm? Häng med så ska jag förklara!

I arbetslivet är det vanligt att du hör talas om svåra samtal. Du har säkert varit tvungen att ta initiativ till ett och annat svårt samtal också ... De är unika för varje verksamhet och ställer väldigt olika krav på samtalsledaren. Inom socialtjänsten kan det svåra samtalet ske mellan handläggare och klient, inom vården mellan läkare och patient. I en annan verksamhet är det svåra samtalet något som sker mellan chefen och medarbetaren under utvecklingssamtalet. Det som är gemensamt för dessa samtal är att de kanske väcker en viss olust i dig eftersom du vet om att samtalet kommer att väcka starka känslor, både hos dig och din samtalspartner.

Med missnöjesklimat menar vi tre författare att människor i en grupp ofta och gärna pratar om det som är fel eller dåligt. Missnöjet syftar inte till att göra något bättre, eller att utvecklas, utan fyller i första hand syftet att hålla samman en grupp. Gruppens medlemmar bekräftar varandra genom att tala om hur dåligt allting är, hur inkompetenta och usla andra är, vilka stora problem som existerar och som ”de andra” inte löser. Missnöje präglar kommunikationen i gruppen eller organisationen.

Svåra samtal är en stor del av mångas arbetsdag – att ha kompetens nog att hantera dem på ett bra sätt är A och O. Annars lämnar man utfallet åt slumpen. Men hur tränar du på de svåra samtalen?

Som ny chef i en verksamhet står man inför hundratals utmaningar och upptäckter, en position som kan vara både härligt utmanande och lite skrämmande. Men en sak är säker: Kommunalt ledarskap kräver kreativitet.

Är politisk styrning och effektiv resurshållning vardagsmat i ditt arbete? Välkommen som ledare i den offentliga sektorn! Mattias Elg, professor vid Linköpings universitet, berättar mer om det särskilda ledarskapet i offentlig sektor.

Fem steg till en hälsosam relation och kommunikation mellan kollegorna på jobbet. Det tar tid och ni kommer att behöva klättra fram och tillbaka på stegen. För det är svårt med relation och kommunikation på arbetsplatsen.

Vad är det man gör i offentlig byråkrati? Många undrar och det är inte alltid så lätt att får en bild av vad det är som åstadkoms. Många gånger presenteras administrationen genom ett organisationsschema där man visar olika enheter. Enheterna kan ha namn som Sekretariat, Kansli och HR. Detta blir man ju inte mycket klokare av. Man kan ju pröva att tala om för sina barn vad det är man jobbar med. Det är ju inte det allra lättaste har jag märkt.

Att kartlägga vilka processer som genomförs i en enhet är kul! Vill man ha förståelse för vad man gör och vilken nytta det gör finns inget bättre verktyg. I allt arbete med digitalisering så är processkännedom av vital betydelse. Utan processkartläggning blir det ingen processutveckling eller bra digitalisering.

Medarbetarsamtalet är ett av de viktigaste samtalen i verksamheten. Här får du som chef och medarbetare tips på hur du förbereder dig inför medarbetarsamtalet.

Det finns ett samband mellan kunders upplevelse av ett bra bemötande och vilket förtroende de får för arbetsplatsen och dess anställda. Oavsett om det handlar om en offentlig eller privat verksamhet kan brister i trovärdighet och förtroende få allvarliga konsekvenser

Ledningssystem för kvalitet – Det kom jag första gången i kontakt med när jag arbetade som konsult, vårt företag certifierade sitt ledningssystem för kvalitet för att kunna leverera bra tjänster. Jag måste erkänna att jag inte tyckte det var varken kul eller intressant med detta med ledningssystem för kvalitet. Men det ändrades.

Saknar du ett nätverk för dig som kvinnlig ledare i välfärden? Det gjorde Jessica Atzén och Ann-Sofie Ekman. De startade KLiV sommaren 2018.

Det finns många tunga anledningar att omfamna tillit som ledningsfilosofi. Ett argument är att tillit lägger grunden för god kvalitet i våra offentliga tjänster, genom att stimulera innovation, anpassning, förbättringsarbete, teamarbete, osv.

Jag är en av dem som kan konstatera att det inte blev helt igenom lyckat att försöka utveckla offentlig sektor med hjälp av New public management. Att göra om människan till mätbara objekt och att fokusera på granskning och kontroll skapar alienation och rädsla för att göra fel.

När digitaliseringen slog igenom vid millenniumskiftet var vi många som trodde att man snart skulle ha ett helt nytt sätt att se på arbete i samhällets organisationer. Men den berättelse vi hör idag är en berättelse om detaljstyrning, närvarokontroll, prestationshets och sifferfixering.

Oavsett om du arbetar inom offentlig eller privat sektor kan du inte välja bort förändring. Omvärlden du och verksamheten är en del av präglas av komplexitet och en allt snabbare förändringstakt.

Svåra samtal förekommer på alla arbetsplatser och i alla relationer. Det kan vara ett svårt samtal med en chef, med hela eller delar av personalen. Andra exempel på svåra samtal är när du måste lämna svåra besked i vården eller säga upp någon.

Samverkan i välfärden är ett sätt för enskilda institutioner och verksamheter att lösa de problem man inte klarar av själv. Men hur styrs egentligen samverkansprojekten i praktiken? Josef Chaib har undersökt det i avhandlingen "Evidence, Expertise and 'Other' Knowledge – Governing Welfare Collaboration."

Jag frågade doktorn: ”Hur ser du på Christinas situation idag?” Doktorn svarade: ”Natriumvärdena är på väg uppåt och efter senaste blodtransfusionen hänger övriga värden med.” Plötsligt insåg jag att Christina var ansiktslös för vården.

Sjukvårdens organisation har invaderats av ekonomiska begrepp. Ekonomiska termer konkurrerar med vårdtermerna.

Chefens arbetsvillkor är tunga. Under året har det kommit flera rapporter som beskriver olika sidor av chefers arbetsvillkor. Arbetsmiljöverket har gjort en riktad tillsynsinsats mot chefer och Jobbhälsoindex presenterade nyligen en rapport.

Alla individer har enligt lagen skydd mot diskriminering och trakasserier i all kontakt med det offentliga.

Jag utbildar och handleder i metoden MI – Motiverande Samtal som en del av mitt yrke. MI är en vägledande metod som bygger på reflektivt lyssnande och tilltro till klientens egen motivation. Jag pratar ofta om hur man inte ska använda metoden i eget syfte som behandlare – man får inte lov att manipulera eller luras.

Ali Alabdallah är nominerad till Diversity Index Award 2018 för sitt arbete med mångfald, integration och socialt ansvar. Efter att ha kommit till Sverige 2013 som flykting från Syrien startade han Nyhetscaféet i Landskrona.

Jobbar du inom vård och omsorg är du van vid regelbundna arbetsplatsträffar eller APT:er som det också kallas. Möten som ska fördjupa dialogen och samverkan på arbetsplatsen. Ett forum där alla i arbetsgruppen träffas tillsammans med närmsta chefen för att diskutera arbetsnära frågor; allt från organisering till schemaläggning. Eftersom personalen i arbetsgruppen är en viktig resurs för verksamhetens utveckling är det viktigt att APT:n är aktiv. Alltså att personalen vågar och får lov att vara aktiva deltagare.

Vi behöver alla stressa ner. Och vardagen är faktiskt ett ypperligt tillfälle att varva ner. För vardagen är livet.

Nästa steg mot pivottabellen är att kunna formatera som tabell i Excel. Annika Thörnlund beskriver hur du gör.

Giraffspråket innehåller två symboler; giraffen och vargen. Vilken av dem är du och när byter du?

Diskrimineringslagen ställer krav på aktiva åtgärder. De handlar dels om att förebygga diskriminering, dels om att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Hur går det med de aktiva åtgärderna på din arbetsplats?

Den 17 december 2018 firade vi 100-årsjubileet av riksdagens beslut att införa allmän rösträtt lika för alla, kvinnor som män, rika som fattiga.

Enligt FN uppgår antalet flyktingar till 65 miljoner under 2018. En del av dessa kommer att bli en del av det svenska samhället. Där kommer de förr eller senare komma i kontakt med svensk sjukvård. Sveriges befolkning blir allt äldre och fler kommer att behöva äldreomsorg. Här uppstår det ofta kulturkrockar som kan undvikas om vårdgivarna och myndigheterna hade en högre interkulturell kompetens.

Excel är ett program som används av väldigt många trots att man inte har gått någon utbildning i det och alltså är självlärd. Det finns mycket i programmet som kan spara otroligt mycket tid om du känner till det. Ett exempel är snabbfyllning.

Jobb för nyanlända är en högaktuell fråga. Ali Alabdallah har skrivit Nytt jobb i nytt land för att både ge tips till nyanlända men också uppmärksamma arbetsgivare och myndigheter på de utmaningar nyanlända möter när de ska etablera sig på arbetsmarknaden.

Handboken gör ditt arbete med Diskrimineringslagen enklare. Diskrimineringslagen kräver att varje arbetsplats har aktiva åtgärder på plats som säkerställer ett löpande arbete som motverkar diskriminering. Handboken hjälper dig att skapa ett inkluderande arbetsklimat.

Metodhandboken fokuserar på hur upphandlaren ska jobba med upphandlingens ”hantverk” för att skapa en god affär. Att detta ska vara drivkraften för såväl upphandlaren som upphandlarens organisation kan tyckas vara självklart. I praktiken finns det enligt min mening en långtgående rädsla för att göra fel i förhållande till regelverket, vilket ofta tar bort uppmärksamheten från det viktiga, att göra goda affärer. På marknaden råder enligt min åsikt en ”juridifiering”, där fokus ligger på vad upphandlaren inte får göra och hur upphandlaren ska undvika att göra fel, ofta i förhållande till det senaste rättsfallet.

Greta Rask

Katarina Weiner Thordarson