Om du utbildar människor i socialt arbete utbildar du människor som kommer att behöva jobba för att förändra samhället. För att lyckas måste de förstå hur samhället fungerar. Vilka instanser som finns. Vilken makt de har, i vilka situationer. Och här har det saknats ett läromedel som beskriver detta på ett lättfattat sätt, som passar utbildningarna. Men nu har Alexander Akterin tagit tag i saken. Och vi på Komlitt ger ut hans bok.

Birgitta Harberg, är socionom med mångårig erfarenhet som behandlare, kurator, socialsekreterare och chef. Hon är också ICF-certifierad coach, handleder i UL och certifierad i GDQ. Idag jobbar hon som konslut och förändringsledare. Just nu är hon aktuell med boken Barnkonsekvensanalyser – Socialt arbete för barnens bästa. Här följer inledningen och anledningen till boken.

Linda Suslin Spiess är gotländskan som flyttade till Göteborg. Idag är hon chefsrådgivare. Hennes arbetsdagar handlar om ledarskapsfrågor, arbetsmiljö, juridik och … coaching. Tillsammans med Birgitta Harberg är hon aktuell med boken Coaching i socialt arbete.

En vanlig fallgrop när du coachar, särskilt i socialt arbete, är att leverera lösningar och mål som inte ligger i linje med klientens varför. I coaching är det klientens vad och hur som är målet. Det kräver att du som coachar kan ta två steg bakåt och möta din klient utan att dra in dina egna åsikter och värderingar. Hur gör du det?

Socialtjänsten har en tradition av att titta bakåt för att hitta lösningar eller förståelse på problem individen har idag. Samtidigt satsar verksamheten på coaching. Det innebär speciella fallgropar men också utrymme för stora framgångar för individerna. Birgitta Harberg berättar.

Praktiker, exempelvis kuratorer och socionomer på familjecentraler, distriktssjuksköterskor, barnsjuksköterskor och psykologer, som i sitt arbete kommer i kontakt med föräldrar har en viktig roll i formandet av föräldrars internetanvändande. En del är att få föräldrar att prata om deras internetanvändning och reflektera kring den informationen de hittar online.

Tillsammans med kuratorer från sex familjecentraler i Örebro och Kumla tog Terese Glatz, docent i psykologi, fram Föräldraskapsleken. Kortspelet utvecklades ur praktikernas behov av att, som preventiv insats, starta och avdramatisera samtal om föräldraskapets utmaningar.