Cecilia och Johan ger tillsammans ett exempel på hur det är att arbeta hos en av alla unika assistanstagare och på hur det är för honom att ha en personlig assistent. De vill att blivande personliga assistenter eller assistenter som vill utvecklas i sitt yrke ska ha nytta av boken Mannen i CP-trucken och personliga assistenten.

En helt vanlig dag plingar det till i telefonen. ”stodpedagogerna_outsidethebox följer dig” står det i notisen från Komlitts instagram. Bakom kontot hittar vi Sanja Konjicija, 36 år, och Isabella Douhan, 34 år. Båda studerar till stödpedagoger genom YRGO, högre yrkesutbildning i Göteborg. De har mångårig erfarenhet av uppdrag inom LSS sedan tidigare och håller fast vid att en stödpedagogs uppdrag är att tänka utanför lådan.

Therese Waldenborg tjatade sig in på sitt första arbete på ett korttidsboende för barn med autism som 19-åring. Hur ofta händer det? Nu har hon tillsammans med Jeanette Johansson-Ånmark skrivit boken med kunskapen alla nya behöver.

Arbetar du med det vardagsnära stödet inom LSS varje dag? Kanske är du stödpedagog, stödassistent eller personlig assistent. Kanske har du ett annat uppdrag inom LSS. Oavsett har du världens bästa och viktigaste jobb. Fråga bara Therese Waldenborg och Jeanette Johansson-Ånmark. Tillsammans har de över 55 års erfarenhet av arbetet inom LSS. Nu får du läsa ett utdrag ur kapitel 1 ur deras nya bok Världens bästa jobb – En introduktion till dig som arbetar med det vardagsnära stödet inom LSS.

Susanne Larssons förra bok om självbestämmande ”Jag kan själv” sålde slut i flera upplagor – i flera år har medarbetare, chefer och utbildningssamordnare frågat när den kommer igen. Det har den nu gjort, i reviderad utgåva med avstamp ur praktiken men också Susannes egen forskning.

Louise Ardoris Från Kaos till Klarhet är numer en självklarhet på YH-utbildningarna för stödpedagoger. För att nästa kull stödpedagoger också ska få bli säkra och trygga i sitt uppdrag är flera kapitel och verktyg uppdaterade i den andra utgåvan av Från Kaos till Klarhet.

Lena Nylander, psykiatriker, är aktuell med boken Intellektuell funktionsnedsättning och psykisk hälsa. Ett måste för er inom vård och omsorg samt LSS.

Att vara verksam inom LSS och gruppbostäder kommer med många utmaningar. Det är ingen hemlighet. Du som känner att din kompetens kan stärkas har alla möjligheter att börja ta tag i det. – Det finns hur många utmaningar som helst. Att jobba i gruppbostad är ett mycket krävande arbete. En utmaning är att kunna kommunicera och samarbeta, med den boende, med kollegor, med anhöriga och chefer på olika nivåer.

Du som vill stärka upp din egen kompetens kan göra det på flera olika sätt. Börja att nätverka med anhöriga och företrädare. De har kunskaper du kan omsätta till kompetens som gör skillnad i ditt gruppboende.

Julen står för dörren och vi kan få välbehövlig ledighet och ro. Äntligen kan vi få ordentligt med tid för att umgås med våra nära och kära. Men hur blir det med julskinkan i år?

Om du har ett uppdrag inom LSS, assistans eller vård och omsorg vet du hur viktigt ditt bemötande är för att skapa kvalitet. Personerna du stöttar i vardagen har all rätt i världen att både leva och känna sig självständiga och kompetenta. Det är en del av en god livskvalitet.

Utmanande beteenden är en utmaning för omvårdnadspersonalen. Det är lätt att ge upp och lägga ansvaret på någon annan. För det är vi överens om: utmanande beteenden är symtom på att personen är under alldeles för stark press. Som personal är en del av uppdraget att lösa problemet men det kan vara väldigt svårt. Där kommer Louise Ardoris, utbildningsansvarig på Attendo Nimbusakademin, in.

Utmanande beteenden är inte en egenskap utan ett symtom på att personen hamnat i en situation hen inte kan hantera just nu. Som omsorgspersonal är det ditt ansvar att hitta vad det är som pressar personen till ett utmanande beteende. Med det sagt lämnar vi över till Louise Ardoris svar på fyra vanliga frågor om just utmanande beteenden. Häng med!

Jag har lärt mig mycket under vägen som jag burit med mig till nästa uppdrag och projekt. Resan har gått från ett naivt tänkande till ett mer systematiskt arbete. Här tänker jag dela med mig av förutsättningarna implementeringsplanen behöver för att lyckas.

I frågan om det lågaffektiva förhållningssättet (även kallat LAB) verkligen fungerar har det i debatten under senare tid blivit tydligt att det är just brist på implementeringsarbete som har gjort att verksamheter inte har fått det att fungera i det dagliga arbetet.

När man möter personer med någon form av funktionsnedsättning, och kanske också sjukdom, kan det vara lätt att tänka negativa tankar. Att man tänker negativa tankar behöver inte betyda någonting alls om dig som person utan det kan helt enkelt bero på att du inte är van att möta dessa personer. När man ställs inför nya och ovana situationer blir man egentligen osäker och tvivlar på sin egen förmåga och då får de negativa tankarna spelutrymme.

Det blir allt vanligare att människor drabbas av någon form av funktionsnedsättning. Det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar också. Oavsett vilken funktionsnedsättning som drabbar en leder det till att man blir extra utsatt. Man blir extra utsatt därför att man inte kan klara sig helt på egen hand. I stället blir man beroende av andra människor. Att vara beroende av andra människor innebär alltid en risk att inte få sina behov tillgodosedda. Det innebär också alltid en risk att bli felaktigt bemött. Alla människor har rätt att bli bemötta med medmänsklighet och respekt, men kanske har de som är extra utsatta de allra största behoven av att bli bemötta just så – med medmänsklighet och respekt.