En solig torsdag i oktober 2021, strax efter att de allra flesta restriktioner hävts stormar Lena Bodrikow och Annica Eriksson in på Komlitts redaktion. Stormar in i den allra mest positiva bemärkelsen vill jag påpeka. Det märks att de är kompetenta. Med driv. Med fokus på avvikelsehanteringen inom vård och omsorg och varför den är så viktig för både brukare och personal.

Den statliga Tillitsdelegationen (SOU 2016:2) arbetar för en mer tillitsbaserad ledning av den offentliga sektorns verksamheter. Delegationen menar att ledningen är fundamental för styrningen och inte minst för normstyrningen, som innebär att påverka attityder, beteenden och normer. Ledarskapet i sin tur måste emellertid ha stöd i sitt arbete med normerna på alla nivåer, såväl nationellt och regionalt som i själva verksamheten.

Tillitsfulla samtal inom såväl vården som omsorgen är själva utgångspunkten för att höja kvaliteten i verksamheten, både för vårdtagaren och för den vårdande personalen.

En särskild framgångsfaktor jag lagt märke till under de år jag arbetat på HVB-hem med ungdomar är tydlighet. Tydlighet i relationen mellan ungdomen och personalen ger en trygghet som öppnar för bättre samtal och bättre resultat.

Angelina Liljevalls bok Livslust livet beskriver hur en verksamhet kan införa Eva Liljevall-modellen. Grunden är en tro på att hög kvalitet, god ekonomi och bra arbetsmiljö skapar förutsättningar för äldreboende på de boendes villkor.

Socialstyrelsen har tagit fram och lanserat ett arbetssätt för social dokumentation, IBIC – Individens behov i centrum. IBIC är ett systematiskt och behovsinriktat arbetssätt för social dokumentation. Det är gemensamt för både utförarverksamheter, så som bostad med särskild service eller hemtjänstgrupper, och myndighetsutövningen – hur handläggare utreder och dokumenterar.

2016 var för oss på KCNC ett roligt och intensivt år med boksläpp, seminarier och utbildningar. Vi träffade många engagerade deltagare! De berättelser som vi fick ta del av stärker oss i tron att vi är med och gör skillnad för att socialsekreteraren, läraren och enhetschefen (SLE) ska orka med sitt uppdrag. Människor från dessa yrkesgrupper berättade för oss om hur detaljstyrningen och den administrativa bördan är så stor att de emellanåt knappt kan ägna sig åt sitt kärnuppdrag.