Kulturkrockar inom äldrevården

Enligt FN uppgår antalet flyktingar till 65 miljoner under 2018. En del av dessa kommer att bli en del av det svenska samhället. Här kommer de förr eller senare komma i kontakt med svensk sjukvård. Sveriges befolkning blir dessutom allt äldre och fler kommer att behöva äldreomsorg. Här uppstår det ofta kulturkrockar som kan undvikas om vårdgivarna och myndigheterna hade en högre interkulturell kompetens.

En vanlig kulturkrock är rädslan för att hamna på institution

Min bok rör främst människor som kommer från Mellanöstern och Nordafrika. De utgör de största flyktinggrupperna som kommit till Sverige. Många av de äldre i dessa grupper uttrycker en rädsla för att hamna på någon form av institution – sjukhus, vårdhem, äldreboende eller liknande. Ofta uppstår det också missförstånd och kommunikationsmissar mellan dessa grupper och sjuk- och vårdpersonalen. En anledning är att man i sitt hemland inte kommer i kontakt med den här typen av yrkesgrupper.

I många kulturer är det familjen som ska ta hand om en när man blir gammal. När barnen inte kan eller vill känner man sig övergiven och utkastad. Väl på det svenska vårdboendet där man inte kan kommunicera med personalen blir många besvikna på sina barn, deprimerade och tappar livsglädjen. En höjd interkulturell kompetens hos myndigheter och vårdgivare kan förhindra detta.

Att åldras i främmande land

I min bok erbjuds du som läsare förutom förståelse för äldre med utländsk bakgrund även konkreta tips och verktyg för hur du hindrar att kulturkrockar uppstår! I grund och botten handlar det om att lämna dina förutfattade meningar för att se individen.

Boken leder till en ökad emotionell förståelse mellan kulturerna och empati hos all personal som arbetar med och hjälper patienter och äldre med en annan etnisk bakgrund.

Anna Melle har tidigare skrivit om den mångkulturella vården. Hon håller även i utbildningar i interkulturell kompeten för vård och omsorg.