Samhällsorientering – För en hållbar integration vänder sig till alla som arbetar med integration av nyanlända i det svenska samhället. Det kan vara personal inom vård, skola, omsorg och socialtjänst, politiker på olika nivåer eller ansvariga inom olika myndigheter, men också engagerade i civilsamhället. Syftet har från början varit att skriva en bok för samhälls- och hälsokommunikatörer, det vill säga de som genomför den samhällsorientering som ska erbjudas alla nyanlända enligt beslut av statsmakterna. Vi vänder oss fortfarande till dem men som en del i en mycket bredare läsekrets.

Boken har sin bakgrund i projektet MILSA utbildningsplattform för samhälls- och hälsokommunikation där vi har bidragit till att skapa en nationell utbildning i samhällsorientering för samhälls- och hälskommunikatörer. Projektet har haft som mål att bygga upp och utveckla den nationella kapaciteten inom samhälls- och hälsokommunikation i mottagandet av nyanlända. Med andra ord har målet varit att underlätta integrationen av nyanlända. Under detta arbete kom vi att undra vilken bild av Sverige som sprids till nyanlända. Vi fann att den oftast är ganska skönmålad och inte stämmer särskilt väl med hur Sverige har utvecklats under de senaste decennierna. Enligt Jämlikhetskommissionen har ojämlikheten ökat snabbare i Sverige än i flertalet OECD-länder (2020, s. 126). Nyanlända hamnar ofta på ojämlikhetens förlorarsida utan de mer jämlika förutsättningar för frigörelse och frihet som tidigare präglat det svenska välfärdssamhället och den svenska demokratin.

Det väcker frågor om vad de nyanlända ska bli integrerade i. När sådana frågor diskuteras saknas ofta det djup som krävs för att man ska förstå hur ojämlikt Sverige har blivit och vad det beror på. Ett skäl till det är den betydelse som ordet integration har fått i den vardagliga politiska debatten där man med integration oftast menar något som gäller etniska relationer. Eller ännu snävare; något som bara gäller nyanlända. Många gånger läggs då också skulden på de nyanlända när integrationen inte lyckas. Men om vi vill att de nyanlända ska bli integrerade medborgare kan vi inte skylla alla problem på dem. Ett sådant problemorienterat synsätt motverkar integrationen. Men om vi inte ska skylla på de nyanlända, vem eller vad ska vi skylla på då? Om det inte är deras fel, vems fel är det då? Vad krävs det för synsätt för att lyckas bättre med integrationen?

Samhällsorienteringen och mottagandet av nyanlända behöver i stället präglas av en bredare syn på integration. Annars riskerar ojämlikheten att förvärras. Det första syftet med boken är att förmedla en förståelse av det svenska samhället som bygger på ett bredare integrationsbegrepp. Integration gäller i själva verket oss alla, inte bara nyanlända. Det handlar om hur samhället hänger ihop och på vilka villkor man kan vara delaktig i det. Begreppet integration anknyter därmed till ganska många kunskapsområden, vilket kommer att framgå av denna bok och dess förankring i många olika forskningsfält.

Det andra syftet med denna lärobok är att visa på de många möjligheter som ändå finns för enskilda och grupper att engagera sig för förändring och utveckling i och av det svenska samhället. Det är mycket viktigt för oss. Vi vill verkligen inte lämna de nyanlända i sticket och inte heller de som arbetar med dem. Vi vill bistå dem att utveckla sådana kunskaper som är en förutsättning för en framgångsrik integration.

Det är också därför det blir så viktigt att vidga bokens läsekrets. För att det ska bli en mer hållbar integration måste de som arbetar med och möter nyanlända reflektera över vad de menar med integration och vilket perspektiv de företräder. Kan vi inte se de nyanlända som en potential kommer det bara att skapas problem och kosta pengar och integrationen kommer inte att lyckas. Därför argumenterar vi för ett annat synsätt än det problemorienterade, ett synsätt som vi kallar potentialorienterat. Ett viktigt begrepp i detta synsätt är handlingsutrymme. Det går ofta att göra saker och ting lite annorlunda för att därigenom bidra till en hållbar integration. Det kräver dock kunskap om det samhälle som man företräder och utgör en del av. En sådan kunskap vill vi bidra med genom denna bok.

Hösten 2020 lyfte Jämlikhetskommissionen fram integrationen som en av de största och viktigaste samhällsutmaningarna. ”En politik för att möta de nya samhällsutmaningarna måste baseras på en analys av vilka mekanismer och orsaker som ligger bakom utvecklingen” (2020, ss. 17–18). En sådan analys vill vi bidra till. Den behövs inte bara inom politiken utan inom alla verksamheter som arbetar med integration. Den är till exempel viktig för att förstå varför nyanländas hälsa i allmänhet försämras under de första åren i Sverige, vilket går på tvärs mot ambitionerna med att integrera dem.

För det tredje vill vi också ta vara på den öppning vi nu ser för en bredare och djupare diskussion om vad som har hänt med Sverige och vad som bör hända efter den coronapandemi som plågar världen. Vi har strävat efter att ge en samhällsorientering som har en resonerande, analytisk ton; som ett slags inbjudan till vidare gemensamma kritiska och självkritiska reflektioner och dialoger om hur Sverige ska kunna bli ett ännu bättre land att leva i. Vi använder många konkreta exempel från samtida debatter och mediereportage i hopp om att det ska ge associationer och aha-upplevelser. Som läsaren också kommer att märka laddas texterna av ett moraliskt ställningstagande. Vårt fokus är det gemensamma bästa, det vill säga ett samhälle präglat av rättvisa, jämlikhet och delaktighet där alla kan bli ”vinnare”. Den ståndpunkten paras med en underliggande optimism. Vi anser alltså inte bara att den nuvarande svenska samhällsutvecklingen där allt fler blir ”förlorare” borde hejdas; vi tror också att den går att vända. Vårt fria civilsamhälle och vår demokratiska rättsstat erbjuder varje läsare, varje medborgare, så många möjligheter att omvandla erfarenheter, kunskaper, visioner och engagemang till ett aktivt deltagande för en hållbar integration.

Erik Amnå
Professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet

Mikael Stigendal
Professor i sociologi vid Malmö universitet

MILSA, kunskapsbaserad stödplattform för migration och hälsa, arbetar med att ta fram kunskap och stödja metodutveckling i arbetet med att främja nyanlända migranters inkludering och etablering i det svenska samhället. Forskningen i MILSA är riktad både mot etableringssystemet och mot nyanländas situation och behov och sker i en bred samverkan mellan olika lärosäten och verksamheter som på olika sätt arbetar med nyanlända.

MILSA har sin bas i Partnerskap Skåne men verkar även nationellt och bedriver idag både forskningsprojekt och utbildningsinsatser på nationell nivå. MILSA samordnas gemensamt av Länsstyrelsen Skåne och Malmö universitet.

Läs mer om MILSA här.