Föräldrar idag har tillgång till enormt mycket information om olika föräldra-relaterade aspekter. Det finns många olika medier som ger tips och idéer specifikt till föräldrar om hur de ska agera i sitt föräldraskap. Exempelvis finns idag en rad olika böcker och tidningar som vänder sig till föräldrar och ger råd kring allt från vilka leksaker som barn i en viss ålder bör ha, när och hur man ska mata sitt barn till hur man ska tänka kring barnets sociala utveckling och barnaktiviteter.

Internet som en källa av information

Internet är en annan källa av information till föräldrar och för många har det blivit den viktigaste källan till hur de ska agera i sin föräldraroll. Det är faktiskt så att föräldrar använder internet mer än personer som inte har barn (Allen & Rainie, 2002) och de flesta föräldrar använder internet varje dag (Baker, Sanders, & Morawska, 2017; Laws, Walsh, Hesketh, Downing, Kuswara, & Campbell, 2019). Om man googlar på föräldraskap får man enormt mycket träffar och alla dessa sidor kan på ett eller annat sätt informera föräldrar idag om hur man ska agera i sitt föräldraskap. Det är med andra ord en unik källa av kunskap som ligger öppen för föräldrar idag!

Att söka efter information och att diskutera med andra föräldrar om viktiga aspekter relaterat till deras föräldraskap eller barn är de vanligaste anledningarna till att föräldrar använder internet (Plantin & Daneback, 2010; Pretorius, Johnson, & Rew, 2019). Generellt så kan man säga att föräldrar använder websidor på Internet som vänder sig till föräldrar för att hitta information om föräldraskap och barnuppfostran och de använder sociala medier för att hålla kontakt med familj och vänner (Strange, Fisher, Howat, & Wood, 2018). Både internet och sociala medier fyller alltså en viktig funktion för föräldrar idag.

All information som dagens föräldrar kan få tag på, och som de ibland blir bombarderade med, skulle kunna betyda att de är bättre rustade för de utmaningar de ställs inför i sitt föräldraskap. I en perfekt värld skulle detta göra att de på ett bättre sätt kan ta sig an utmaningar och känna sig mer trygga i sin föräldraroll än vad deras egna föräldrar gjorde. Dock visar forskning att så inte är fallet. I min forskning har jag visat att föräldrar idag känner sig mindre trygga i sitt föräldraskap och känner att de har mindre påverkan på sina barn än föräldrar gjorde för 20 år sedan (Glatz & Buchanan, under granskning). Trots all information som dagens föräldrar har att tillgå så känner de sig alltså inte mer trygga, snarare tvärtom. Vad kan det bero på?

En anledning till att föräldrar inte blir tillräckligt hjälpta av den information de får på internet är att de inte har förmågan att hantera den här informationen. Så trots att föräldrar kan komma åt hur mycket information som helst på internet och när som helst så kan den information göra mer skada än nytta. Många föräldrar säger att de ibland hittar information på internet som går i motsatt riktning samt att man ibland stöter på negativa kommentarer från andra föräldrar (Strange, Fisher, Howat, & Wood, 2018). För vissa föräldrar kan det vara svårt att sortera ut den information som de behöver från den stora massan av information samt och att kunna tänka kritiskt kring det man läser på internet. Föräldrar idag kan behöva hjälp med att tolka och tänka kring den information de stöter på online. Det betyder att praktiker som kommer i kontakt med föräldrar i dag kanske inte står för enbart informationsdelande till föräldrar utan också spelar en avgörande roll i att hjälpa föräldrar att hantera annan information de stöter på. Det här ställer ju såklart nya krav på praktiker.

Praktikers förhållningssätt till föräldrars användning av internet

I en svensk studie (Valan, Sundin, Kristiansen, & Jong, 2018) intervjuade man distriktssjuksköterskor och barnsjuksköterskor på vårdcentraler kring deras upplevelser av att stödja och möta föräldrar med tanke på deras användning av Internet kopplat till deras föräldraroll. Resultaten visade att praktiker är positiva till rollen som internet har för föräldrar idag eftersom det kan hjälpa föräldrar och samtidigt sänka deras pressade arbetsbörda. Dock känner de en oro över att föräldrar inte har förmågan att tänka kritiskt kring information de får online och att detta kan vara speciellt problematiskt för föräldrar som redan innan känner sig osäkra i sin föräldraroll. I värsta fall kan föräldrar bilda uppfattningar och åsikter som är baserade på information som ibland går emot kunskap som är baserat på vetenskap. Detta kan vara kanske vara ännu mer problematiskt om föräldrar lyssnar på andra föräldrar online och tar dessa råd som sanningar och expertråd.

Under våren 2020 så har jag bett 400 föräldrar till små barn att svara på en enkät kring deras användning av internet och sociala medier kopplat till sin föräldraroll. I en första studie (Glatz, Alsarve, Daneback, & Sorbring, under arbete) har jag och mina kollegor visat att de flesta föräldrar aktivt söker information online: 39% gjorde det varje månad och 33% gjorde det varje vecka. Dessutom läser många också föräldrabloggar regelbundet. Mammor använder internet och sociala medier mer än pappor och det är också vanligare att föräldrar till yngre barn använder internet för att hitta information om föräldraskap och barnuppfostran. Det betyder att vi har en ny generation föräldrar som blir föräldrar online och som vi behöver förstå mer om.

Vad som är tydligt dock när man tittar på föräldrars svar är att även om en majoritet av föräldrar söker information online så tenderar de flesta av föräldrarna ändå att basera deras val och beteenden gentemot sina barn på råd och information de får från praktiker (t.ex. på BVC). Även om detta är en generell tendens så verkar äldre föräldrar, föräldrar till yngre barn och föräldrar med högre utbildning förlita sig speciellt mycket på professionella i sin föräldraroll. Med andra ord så är yngre föräldrar, föräldrar med äldre barn och föräldrar med lägre utbildning grupper som professionella kanske behöver nå ut till mer för att erbjuda information eller för att ge tips på sidor online som de kan lita på (Valan et al., 2018). Hur ska praktiker då kunna hjälpa föräldrar med detta?

Råd till praktiker som kommer i kontakt med föräldrar i sin yrkesroll

Praktiker, exempelvis kuratorer och socionomer på familjecentraler, distriktssjuksköterskor, barnsjuksköterskor och psykologer, som i sitt arbete kommer i kontakt med föräldrar har en viktig roll i formandet av föräldrars internetanvändande. En del är att få föräldrar att prata om deras internetanvändning och reflektera kring den informationen de hittar online. Vad är det för information som gör dem fundersamma och vad är det för sidor som de förlitar sig på online? I kontexter där föräldrar på ett naturligt sätt möts och byter erfarenheter kan det vara bra att ta upp detta till samtal. Exempelvis på familjecentraler där man kan ha antingen organiserade föräldragrupper eller naturligt förekommande grupper (t.ex. på öppen förskola) kan man ta upp internet och sociala media som ett ämne och diskutera hur detta påverkar deras föräldraroll. Som också diskuteras i studien av Valan och kollegor (2018) så kan det vara bra om praktiker trycker på vikten att föräldrar tänker kritiskt till det som de läser online. Att samtala med andra föräldrar kan vara ett sätt att lyfta fram olika typer av information som man kan hitta online. I Föräldraskapsleken finns kort som lyfter både föräldrars och barns användning av internet och sociala medier som kan användas för att få igång dialoger mellan föräldrar om vad de stöter på online samt hur de tänker kring sociala medier. Att få föräldrar att reflektera kring följande frågor relaterat till information de hittat online kan vara en bra början:

• Vem säger detta?
• Finns det andra sätt att tänka / göra på?
• Varför sägs detta? Vad finns det för underliggande orsaker till den här informationen?

En annan del är att praktiker behöver vara inlästa på vad föräldrar gör online och vilka grupper av föräldrar som gör vad. Det här är gäller kanske främst distriktssjuksköterskor och barnsjuksköterskor som jobbar på Barnavårdscentraler då de regelbundet kommer i kontakt med många föräldrar och har en viktig roll i att svara på föräldrars frågor. Detta kan dels ge vägledning om vilka föräldrar de behöver fokusera på, men det kan också ge dem en inblick i vad för typ av information som föräldrar normalt stöter på online. Detta är viktigt för att praktiker ska kunna utveckla argument för att bemöta den information som föräldrar nu ofta kommer med till deras träffar. I det fallet är det såklart också viktigt att man har tips på sidor online som föräldrar kan vända sig till när de söker information. I slutändan behöver praktiker få förutsättningar att läsa in sig på vad forskning visar om olika ämnen och för att det ska fungera behöver det till en bättre koppling mellan forskning och praktiker. Det här blogginlägget är ett exempel på hur en sådan koppling kan ske.