En del möten vet man redan där och då att de kommer att bli viktiga och betydelsefulla. Så var det den 19 januari 2020. Jag (Sandra) kastade mig ner i tågsätet, glad att slippa kylan, men med sorgsna känslor inombords efter att ha varit på Fadimegalan på Berns i Stockholm. Mittemot mig såg jag två kvinnor med likadana svarta påsar som min med trycket ”GAPF: för ett jämställt samhälle fritt från hedersrelaterat våld och förtryck! Glöm Aldrig Pela och Fadime”. Kvinnorna var Susanna Udvardi, verksamhetsledare, och Carin Borgström stödkvinna på Freezonen, den största kombinerade kvinno-, tjej- och brottsofferjouren i Sverige.

Vi började prata om Fadime och att trots att det är så länge sedan hon mördades av sin far i Uppsala den 21 januari 2002 så är kampen mot hederskultur och dess våld och förtryck fortfarande lika aktuell. Fadimes far mördade henne eftersom hon inte bara brutit mot familjens hederskoder utan även uttalat sig offentligt om hederskulturen i media. Vi pratade om Fadimes advokat Leif Ericksson som på Fadimegalan vi precis besökt berättade att han fortfarande möter klienter som tycker att Fadimes far gjorde rätt. Fadern är numera en fri man. Han har suttit 16 år i fängelse och släpptes 2018, efter att han ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Vi pratade om dem som tidigt varnade om hedersvåld, bland annat Nalin Pekgul, tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, som förutom att hon kämpade politiskt mot hedersförtrycket hjälpte Fadime och lät henne bo hos sig. Vi pratade om eldsjälar som Sara Mohammed, Maria Rashidi och Juno Blom. Susanna berättade om kvinnorna som inte syns men som kämpar för de utsatta runt omkring i landets jourer, och Carin berättade om det gedigna arbetet som görs både för hedersvåldsutsatta och för våldsutsatta kvinnor som lever i destruktiva förhållanden. Vi pratade om Sara Mohammed som startade GAPF och som har drivit på arbetet mot hedersvåld. Vi pratade om Juno Blom som under 12 år lett det nationella arbetet mot hedersvåld och hedersförtryck på Länsstyrelsen i Östergötland. Resan till Skåne gick snabbt, utanför föll mörkret och inte ens ljudet av tåghjulens gnissel och dunkande mot rälsen dämpade vårt samtal. Där och då visste vi nog att våra vägar skulle korsas igen. Det dröjde inte länge förrän vi åter var i kontakt.

Sandra skulle undervisa om mänskliga rättigheter i samhällskunskap och historia i årskurs 9 och ville få in hedersrelaterat våld och förtryck i en större kontext, med möjlighet att även bedöma elevernas prestation i form av kunskapskrav. Hon hade letat efter material, men hittade inte något enkelt pedagogiskt material som förklarar hederskultur och ger handfast stöd och hjälp vid undervisningen och som bidrar till det förebyggande arbetet. Susanna hade skrivit ett manus om hedersvåld baserat på erfarenheter från hennes olika projekt, såsom Mänskliga rättigheter, Mångfald och Möjligheter (3M) och Mitt Liv Mina val samt faktatexter som blev grunden i vår gemensamma resa för att skriva denna bok.

Situationen i Sverige

Enligt Astrid Schlytter, docent i rättssociologi och universitetslektor vid Stockholms universitet, lever uppskattningsvis 240 000 barn och unga i Sverige under hedersrelaterat våld och förtryck. Sanningen är att ingen riktigt vet exakt hur många som lever i en hederskontext. I och med den ökade invandring som peakade
2015–2016 är det rimligt att anta att siffran ökat. Det finns några få undersökningar av varierande kvalitet utförda av enskilda organisationer. Fler väl genomförda studier behövs för att förstå omfattningen av problemet, men det är alarmerande många barn som lever sitt liv med begränsningar, hot och våld.

Socialstyrelsen konstaterar att uppdraget att göra en nationell kartläggning av omfattningen i befolkningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper, inklusive barnäktenskap och tvångsäktenskap, inte har varit möjligt att genomföra utifrån det uppdrag myndigheten fick av regeringen våren 2017. Trots att Socialstyrelsen har efterfrågat statistik och uppgifter från myndigheter, kommuner och verksamheter, har ytterst få kommuner genomfört kartläggningar av hedersrelaterat våld och förtryck. En fullständig nationell kartläggning finns alltså ännu inte år 2022.

Länsstyrelsen Östergötland

Det nationella kompetensteamet vid Länsstyrelsen Östergötland driver sedan 2014 en nationell stödtelefon för yrkesverksamma som arbetar med stöd till hedersutsatta. Bara mellan mars och september 2021 hade det inkommit över 600 ärenden till stödtelefonen (Länsstyrelsen Östergötland 2021). En majoritet av de drabbade är under 18 år. 112 av ärendena handlar om bortföranden, 121 om barn- och tvångsäktenskap och 39 om könsstympning. Av dessa drygt 600 personer är 483 flickor/kvinnor och 78 pojkar/män. 50 personers kön är okänt.

Nationella kompetensteamet har sett en ökning av antalet personer som har blivit eller riskerar att bli bortförda och hållas kvar utomlands. År 2018 var den siffran 148, år 2019 steg den till 164 och 2020 till 169.

SVT:s granskning

I december 2021 framkom i en granskning av Sveriges Television (SVT 2021) alarmerande beskrivningar av omfattningen av det hedersrelaterade våldet. Bland ungdomar som omhändertas av socialtjänsten på grund av familjeförhållanden är 15 procent hedersvåldsutsatta, och våldet börjar ofta redan i förskoleåldern. SVT:s granskning visar vidare att hedersvåldsutsatta ungdomar placerats på Sis-hem, alltså hem som Statens institutionsstyrelse ansvarar för. Dessa hem är avsedda för individuellt anpassad tvångsvård – inte för att skydda utsatta ungdomar från sina uppsökande släktingar. Vid en närmare granskning av LVU-domarna om hedersförtryck och våld, hittade SVT fall där flickorna uppgett till rätten att de vill återvända hem hellre än att stanna på Sis-hem. En av flickorna som släpptes försvann spårlöst.

Frågans angelägenhet

Samhällets skyddsnät behöver bli mer finmaskigt för att kunna skydda några av samhällets mest utsatta. I synnerhet Susanna Udvardi har genom sitt arbete som verksamhetsledare på Freezonen, den största kombinerade kvinno-, tjej- och brottsofferjouren i Sverige (Freezonen.se), träffat många hedersvåldsutsatta. Hon har varit med om att skolor och socialtjänst inte gör det de är ålagda att göra och att polis och rättsväsende inte räcker till. Det handlar många gånger om resurs- och kompetensbrist i det förebyggande arbetet och avsaknad av lagstöd. Lagstödet är visserligen på väg att förändras – en skärpt lagstiftning kring hedersrelaterat våld infördes den 1 juli 2020, med möjlighet att belägga barn med utreseförbud och att beslagta passet vid misstanke om bland annat tvångsgifte och könsstympning.

Myndigheter förmår inte eller kan inte agera i tid. Vår erfarenhet är att när anmälningar till socialtjänsten gjorts kan familjen flytta från kommunen och försvinna bort från skolan och socialtjänstens radar. Även bristande samverkan mellan kommuners socialtjänst gör att anmälningar riskerar att falla mellan stolarna när familjer flyttar. Kvar finns ett utsatt barn i en ny kommun, en ny skola – där ingen vet någonting – eller i värsta fall bortfört till ett nytt land.

Politiskt har frågan om hedersrelaterat våld och förtryck tagits i beslag av olika grupperingar. Att det blivit en politiskt laddad fråga har lett till en försiktighet. Det vittnar inte minst de nya ändringarna i läroplanerna och kursplanerna i samhällskunskap om som ska tillämpas från hösten 2022. Det är först nu, tjugo år efter mordet på Fadime, som det tydligt framgår att undervisningen ska omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck.

I grunden finns redan flera lagar och förordningar på plats som ska främja och skydda barns friheter och rättigheter, men en fråga som vi återkommit till är: Gäller dessa fri- och rättigheter alla barn, eller bara vissa?

Bokens syfte

Syftet med den här boken är att rusta olika personalkategorier med kunskap kring hedersrelaterat våld och förtryck, bland annat om de lagar och regelverk som finns i Sverige idag – på olika nivåer och inom olika professioner. Vi vill även tillhandahålla ett konkret material som kan användas i klassrummet och där valda delar också kan användas inom fritidsgårdar, föreningsliv, kultur och annan verksamhet som möter barn och ungdomar. Materialet utgår från FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och lagar och regler om jämställdhet. Vår förhoppning är att boken ska utrusta dig med kunskap och redskap att använda dig av när du kommer i kontakt med personer som är utsatta för våld, hot eller förtryck i en hederskontext. Det kan vara du som arbetar ideellt i en tjejjour, är volontär, lärare, förskollärare, rektor, socionom, fritidsledare eller som arbetar inom vården.

I en demokrati har alla rätt till sin religion, kultur och tradition. Ingen har rätt att bestämma över andras fria rättigheter, förtrycka eller utöva våld med hänvisning till kultur, religion eller tradition. De som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har rätt att få hjälp, och det är samhällets ansvar att hjälpa till. Alla barn som bor i ett öppet demokratiskt samhälle ska ha samma rättigheter och möjligheter att växa upp och forma sina liv.

Bokens upplägg

• Kapitel 1 ger läsaren en tydlig förklaring av vad hedersvåld är. Vi tar upp bakomliggande mekanismer, hur hedersvåld tar sig uttryck samt samband mellan våld och förtryck som utövas i hederns namn och religion och kultur. Där skildras att arbetet mot hedersvåld har pågått länge.
  
  
• Kapitel 2 handlar om att upptäcka hedersvåld – varningstecken – och om att föra samtal med utsatta. Vad man som personal ska och kan göra när man upptäcker att någon är utsatt.
  
  
• I kapitel 3 redogörs för kommunens och socialtjänstens ansvar liksom för lagar, framför allt ny lagstiftning som tillkommit rörande hedersrelaterat våld och förtryck. I kapitlet finns hänvisningar till var stöd och hjälp finns, både för utsatta och yrkesutövare.
  
  
• Kapitel 4 beskriver förskolans och skolans demokratiuppdrag.
  
  
• I kapitel 5 återges ändringar i läroplaner och kursplaner hösten 2022.
  
  

På webben (www.komlitt.se) finns tillhörande undervisningsmaterial att använda i klassrummet där mänskliga rättigheter och hedersrelaterat våld och förtryck sätts i en större kontext. Med hjälp av detta material förankras undervisningen i samhällskunskap och historia i de reviderade kursplanerna som träder i kraft den 1 juli 2022. Undervisningsmaterialet kan även användas i andra sammanhang än i skolan för att förklara vad hedersrelaterat våld och förtryck är och var man kan få hjälp och stöd. Dessutom förklaras hur skyddsnätet för barn är uppbyggt i Sverige med socialtjänst och polis med mera. Valda delar kan användas på fritidsgårdar, inom föreningsliv, kultur och annan verksamhet som möter barn och ungdomar och där arbetet utgår från FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen och i syfte att främja jämställdhet.

Vi saknade ett lättillgängligt material som bygger på erfarenhet, forskning och relevanta lagar och förordningar och skrev därför denna bok. Då vår utgångspunkt är att alla kan bidra till förändring och att hjälpa, ges i boken en tydlig förklaring av vad hedersvåld är och vilka som är dess bakomliggande mekanismer. Vi beskriver varningssignaler och hänvisar till var stöd och hjälp finns både för utsatta och yrkesutövare.

Det är 20 år sedan Fadime Sahindal mördades. Det har tagit mer än 20 år att få in tydliga skrivningar om hedersrelaterat våld och förtryck i svensk skolas kursplaner och styrdokument. Det får inte ta 20 år till innan lärare, rektorer, förskollärare, fritidspersonal, socionomer, poliser, sjukvårdspersonal och ytterst ansvariga tjänstemän och politiker inom kommuner, regioner och riksdagen får kunskap om hedersvåld och bidrar till förändring.

– Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm (Komlitt, 2022)