Ska äldreomsorgen fixa kommande utmaningar med fler äldre och färre arbetsföra måste man hitta smartare vägar framåt. Digital teknik är en väg och mer teknik kommer att introduceras till människovårdande yrken. Men digitaliseringen kräver att medarbetare och enhetschefer hjälper varandra på vägen.

I projektet DigiLitt.kom var syftet att höja den digitala litteraciteten* bland projektdeltagarna genom en hållbar struktur för lärande, ökad acceptans för förändring och verksamhetsutveckling. Idag är många väldigt digitala privat men när man kommer till arbetet kliver man in i 90-talet.

– Vårt digitala förhållningssätt ska vara samma på jobbet och privat. För att gå i takt med tiden och skapa den bästa välfärden vi kan med tillgängliga digitala verktyg krävs det en ökad digital litteracitet. Först då kan vi bejaka möjligheterna som finns i vår tid, nu säger Jessica Arvidsson.

Jessica Arvidsson är utvecklingsledare och tidigare enhetschef i Båstad med en bred samhällsvetarbakgrund. Hon projektledde DigiLitt.kom, ett ESF-projekt om att möta digitaliseringen inom äldreomsorgen.

Attityden blir startskottet

I projektet fokuserade man på tre teman som är viktiga för digitaliseringen: attityd, medvetenhet och förmåga. Digitaliseringen börjar nämligen i våra attityder och slutar i vår förmåga.

– I all förändring, även digitalisering av en verksamhet, måste du hitta dina anledningar till varför du ska göra det här. Det handlar om ett förändrat mindset och ett helt nytt sätt att arbeta på säger Jessica.

Utan att känna sig trygg och ha en nyfiken attityd till digitala verktyg och utveckling är det svårt att hitta sitt varför. Kanske ger digitaliseringen en ännu bättre arbetsmiljö? Kanske blir det lättare att öka den personcentrerade vården?

Att fatta medvetna beslut

Kloka beslut kräver medvetenhet om både vinster och risker. För att digitaliseringen ska hjälpa verksamheten gäller det att fortsätta vara nyfiken nog att hitta rätt lösning.

– Det kräver att man är medveten om det sammanhang man verkar i och vad uppdraget man har kräver. Samtidigt måste man förstå det som kommer med digitaliseringen, som filterbubblor och ökat krav på källkritik.

Förmågan att hitta lösningar

– I projektet arbetade vi även med förmågan, alltså vad du som medarbetare behöver för att höja din funktionsförmåga i en digital tid.

Först när man vet vart man ska, varför man behöver göra det och är medveten om fördelar och nackdelar är man redo att veta vad man ska testa.

– Man lär sig se behoven på ett annat sätt med en ökad litteracitet. Där måste vi bli bättre på att tänka efter en gång till så att vi vet vilket behov den digitala lösningen ska möta. Det är lätt att köpa in något som fungerade för grannkommunen. Men har din kommun samma utmaningar och förutsättningar avslutar Jessica.

Här kan du läsa mer om DigiLitt.kom

*Digital litteracitet är medvetenheten, attityden och förmågan hos individer att använda digitala verktyg och resurser; och reflektera över detta.