Vad händer med dig när du står där mitt i kaoset? När det inte finns några riktlinjer, ansvarsfördelningar eller delegationsordningar att ta till? Simrishamns kommun är ett exempel på hur de ur en krisartad situation lyckades arbeta fram ett konstruktivt integrationsarbete, långt ifrån den ”systemkollaps” andra pratade om.

Det kan vara befriande att komma ihåg att många av de bästa lösningarna kommer just ur kaos. Det kan vara svårt att se när du är mitt i det, så därför får du här både en kort berättelse om Simrishamns kommun och några råd som stöd i ledarskapet när det mesta gungar.

”Gör något! Vad vi än kan göra för att lösa situationen så gör det!”

Simrishamns kommun har knappt 20 000 invånare. Migrationsverket skickade drygt 1 400 nyanlända flyktingar till ett höstkallt Österlen. När vi tänker tillbaka så minns vi engagemanget från allmänheten. Från dem som ville hjälpa till helt på ideell basis.

Det var förvånande, men ännu mer förvånande var kanske att kommunens anställda, som var väl inarbetade med långa beslutsvägar, strikta ansvarsområden och en hel del revir- och prestigetänkande, visade både snabbhet och flexibilitet. Det var en snabbhet och flexibilitet som kom sig av stark yttre press från volontärer och ideella organisationer som började gå på knäna. Både tjänstemän och politiker uttryckte på olika sätt: ”Gör något! Vad vi än kan göra för att lösa situationen så gör det!”

Ur detta skapades alltså ett konstruktivt integrationsarbete där man vågade testa nya arbetsmetoder, nya beslutsvägar och arbeta förvaltningsövergripande.

Kaoset, den goda viljan att uträtta saker för medmänniskor, förmågan att bryta gamla rutiner och att se andras rättigheter och våra egna skyldigheter – att se möjligheter – lär oss något viktigt när vi står inför liknande krissituationer.

Ur kaos skapas en ny ordning

När vi är i kaos så bryts de vanliga sammanhangen. Vi tar kontakter vi inte brukar ta. Vi letar fram personer som kan hjälpa oss. Prestige, maktstrukturer och fördomar om varandra kanske inte försvinner men vi har överseende med varandra. Vi upplever att de system vi sitter i inte fungerar för att lösa det vi behöver få löst. Det är känt att ur kaos skapas en ny ordning. Så länge vi befinner oss i kaos krävs det kreativitet för att komma ur den frustration som är avigsidan av att befinna sig i kaos.

Att inte se strukturer eller att inte ha något att hålla sig till kan vara ansträngande för både individer och organisatoriska system. Men det kan också vara befriande och uppfriskande. En vanlig känsla är att man är kreativ och befinner sig i någon form av skapande och utveckling. Det här är något som man i organisationsutveckling ibland medvetet använder sig av. Den enklaste formen är kanske olika metoder för att ”brainstorma” tillsammans, det vill säga när vi helt utan värderingar om vad som är rimligt eller ej försöker hitta nya sätt att tänka och att göra saker på.

En kaosliknande situation behöver inte vara samhällsomvälvande händelser. Det kan även handla om att ni t ex får ett nytt ansvarsområde att hantera, en omorganisation eller att er kompetenta medarbetare går i pension, hon som hade allt på sina fem fingrar. Hur ska ni göra nu?

Här är fem tips till dig som är ledare

1. Ha tillit till processen – ur kaos skapas ordning
2. Ge medarbetarna ramar - så vida och tydliga som möjliga
3. Ge medarbetare mandat att ta nya kontakter och pröva nya vägar
4. Ge medarbetare mandat att testa nya lösningar
5. Följ upp - oftare än du tror

Ett råd till! För en hållbar organisation: Lär dig skilja mellan kreativitet och frustration i kaos. Den ser olika ut hos olika medarbetare. För att förstå skillnaden behöver du vara närvarande som ledare.