Så du är redo att lyfta in våld i nära relationer som en del av arbetsplatsens miljö- och hälsoarbete? Det är värt att fira! Du kommer att rädda liv. Det här kan du som arbetsgivare göra rent praktiskt för att fånga upp och förhindra våld i nära relationer.

Våld i nära relationer kommer att bli en naturlig del av arbetsmiljöarbetet. I den nationella strategin regeringen lagt nämns arbetsmiljö och våld i nära relationer. Det innebär att du som arbetsgivare behöver ha rutiner på plats för att fånga upp de medarbetare som är drabbade. Inte just nu men definitivt i morgon.

Så många drabbas av våld i nära relation

En av fem vuxna har någon gång under livet drabbats av våld i nära relation. För en normalstor arbetsplats med ungefär 200 medarbetare innebär det att 40 medarbetare har, har haft eller kommer att ha erfarenheter av våld i nära relation (Holmgren & Grünbaum, Jobbet var min enda trygga plats, Komlitt 2021). Utöver det fruktansvärda och livshotande med att utsättas för våld påverkar det också arbetsgivaren; i Sverige sjukskrivs en person i timmen på grund av våld i nära relation samtidigt som samhällskostnaden uppgår till cirka tre miljarder per år (Holmgren & Grünbaum, Jobbet var min enda trygga plats, Komlitt 2021).

Det här kan du som arbetsgivare göra

För att ge dig något att börja utgå från delar Rita och Elin med sig av deras kunskaper här. De har lång erfarenhet av att arbeta operativt och strategiskt mot våld i nära relationer på olika nivåer: inom idéburen, kommunal och statlig verksamhet. Nu till det praktiska!

Skaffa kunskap om våldets uttryck

Först och främst ska du skaffa dig (och verksamheten) insikt om hur våld i nära relation faktiskt ser ut och vilka uttryck det tar. Knowing is half the battle!

Olika former av våld

En del av formerna av våld vi lyfter här ses inte alltid som straffbara som enskilda företeelser. Sker de i en kontext av andra våldsformer kan de vara straffbara enligt lag. Om du är osäker på vad som går att anmäla, kontakta polisen!

• Fysiskt våld: Sparkar, slag, puttar, strypgrepp och så vidare.
• Psykiskt våld: Att hota, kränka, förlöjliga, förminska och osynliggöra t.ex.
• Sexuellt våld: Våldtäkter, övergrepp, tvingas utföra sexuella praktiker.
• Materiellt våld: Personen har sönder den drabbades ägodelar, slår i väggar eller kastar saker.
• Ekonomiskt våld: Att till exempel uteslutas från ekonomiska beslut, tvingas vara hemma eller tvingas ta lån.
• Socialt våld: Att frysas ut och få rykten upprättade om sig.
• Digitalt våld: Kränkningar, förföljelse, hot och kapningar via digitala plattformar. Kanske även genom jobbmobilen!
• Eftervåld: Våld som fortsätter efter uppbrottet,
• Funktionshinderrelaterat våld: En handling riktad mot funktionsnedsättning, som kränkande kommentarer.
• Försummelse: Personen struntar i att tillgodose grundläggande behov hos någon som är i behov av omvårdnad.
• Latent våld: Erfarenheten av att personen varit våldsam tidigare och att det kan hända igen.

Utbilda arbetsplatsen

Som du märker är det massor av saker som kan vara våld som inte är självklara. Ökar du kunskapen om vad våld mellan människor är ökar du också möjligheterna att ni kan prata om det på arbetsplatsen. Det är folkbildning!

Sätt rutiner och utveckla handlingsplanerna

Du känner till de rutiner ni har på arbetsplatsen för andra miljö- och hälsproblem. I dem kan ni enkelt få in rutiner för hur ni ska agera när en medarbetare säger ”Ja, jag är utsatt för våld i min nära relation.”

En bubblare Elin och Rita nämner är att sätta krav på den upphandlade personalhälsovården att även kunna ta hand om och stötta våldsutsatta medarbetare. Precis som personalhälsovården ska kunna stötta medarbetare fast i beroendesjukdomar.

Våga fråga men bygg ditt pussel först!

Om du fångar upp signaler på att något inte står rätt till hos en medarbetare gäller det att våga fråga. Men du måste ha lagt ditt pussel först. Missar hen aktiviteter? Nedstämd? Korttidsfrånvaro? Verkar partnern ringa väldigt mycket utan anledning?

Ser du däremot blåmärken eller andra tydliga konkreta varningssignaler bör du agera snabbt. Kom ihåg att det bästa du kan göra är att upptäcka, våga fråga och hjälpa den som är utsatt vidare till stöd och skydd

Om författarna

Rita Grünbaum är genusvetare och har även studerat psykologi i USA. Elin Holmgren är beteendevetare och har en master i socialt arbete. Hon är också utbildad inom kommunikativt ledarskap och inom organisation och ledarskap.
Tillsammans har de arbetat mot våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor, både på operativ och strategisk nivå, i drygt tjugo år. De har grundat Värdighetsverket, där de erbjuder kunskap och processtöd till verksamheter som vill utveckla sitt arbete inom våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor.

Om boken Jobbet var min enda trygga plats

Elin och Rita vill med denna handbok hjälpa dig förstå vad våld i nära relation är, visa hur våldet kan ta sig in på din arbetsplats och vilka konsekvenser detta kan få för alla på arbetsplatsen. Framför allt vill de visa att det inte krävs några stora förändringar för att lyfta in ett våldspreventivt perspektiv i arbetsmiljöarbetet. I boken guidas du steg för steg i hur du gör.