”Som psykoterapeut för traumatiserade människor dagligdags får man rollen att emotionellt ta hand om alla deras känslor, samtidigt som man kan känna orimligheten i det. Ofta har vi som arbetar med andra människors trauman en välutvecklad förmåga att lyssna och en känslighet för att kunna utöva det som behövs i yrken som handlar om andra människors känslor. Vi är inkännande och empatiska. Vi försöker verkligen förstå och ha omsorg om andra människor. Många av oss är kanske mer eller mindre medberoende i den aspekten att vi har fokuserat mer på andras känslomässiga behov än våra egna. Tur är väl det – dessa yrken behövs. Men det finns grader av medberoende och det är inte alls nödvändigt att man placerar sig längst ut på skalan.”

Så skriver psykoterapeuten Kerstin Asker Palmer i inledningen av boken Trauma Smittar! – Allt du behöver veta om sekundärtrauma. Under 25 år lyssnade hon på andra människors fruktansvärda trauman, och till slut insåg Kerstin att det påverkade henne. Ibland bär sekundärtraumat andra namn; yrkesrelaterad traumatisering, indirekt traumatisering eller medkänslo-utmattning (compassion fatigue) för att nämna några. Men det handlar om samma sak: Människor som i sitt yrke möter och hjälper traumatiserade människor, men som till slut själva drabbas av sekundärtrauma.

Det går att ge verksamheten och människorna i den möjlighet att motverka sekundärtrauma, så att ni kan hjälpa fler. Men hur gör ni?

Öka medvetenheten om sekundärtraumatisering och använd nudging!

Faktum är att få känner till hur sekundärtrauma påverkar dem generellt eller specifikt på arbetsplatsen. Sekundärtraumatiseringen blir därför ett arbetsmiljöproblem med sjukskrivningar och en ohållbar personalomsättning som konsekvens. Ditt första steg du ska ta i din verksamhet för att motverka sekundärtrauma är att skapa medvetenhet om sekundärtrauma. Medvetenheten måste finns hos alla: från ledning till medarbetare.

Medvetenheten är viktig eftersom den gör det möjligt att arbeta fram förebyggande och hållbara rutiner som motverkar sekundärtrauma, och ger medarbetare som mår bättre. Det låter säkert självklart för dig som läser, men det kan vara svårt att skapa både medvetenhet och kunskapshöjning – det kräver mer än en föreläsning och ett mejl.

Om nudging!

Syftet med medvetenheten är både att ledningen ska visa att de tar sekundärtraumatisering på allvar och att medarbetarna ska påminnas om de skyddsnät verksamheten erbjuder. Genom nudging blir skyddsnäten lättare att använda, samtidigt som medvetenheten består.

Exempel på nudging kan vara:

• Återkommande möjligheter till diskussioner om sekundärtrauma.
• Påminnelser om risken och verktygen som finns och erbjuds.

Vad arbetsledningen kan göra för att motverka sekundärtrauma

”Känslor av makt över sig själv, valmöjligheter, av säkerhet och tillit till andra är sådant som upphör när individen exponeras för direkt och sekundärt trauma. På en arbetsplats är det ödesdigert för den psykiska hälsan om dessa grundläggande interaktiva funktioner inte är självklara. De verktyg som arbetsledningen tillhandahåller kan emellertid fungera som en motvikt mot sekundära traumareaktioner. Insatserna för sekundär traumahantering kan användas till att skapa förbättrade och säkrare arbetsförhållanden.”
– Kerstin Asker Palmer, Trauma smittar!

Först och främst måste ledningen acceptera och erkänna att sekundärtraumatisering är en yrkesrisk. Först då kan man agera proaktivt och erbjuda skyddsnät för medarbetarna, och på sikt få ner sjukskrivningarna och personalomsättningen.

Exempel på skyddsnät:

• Erbjud en balanserad arbetsbelastning. Fördela antalet krävande och utsatta klienter på ett balanserat vis.
• Undvik att tilldela yrkesverksamma ärenden som de själva känner att de kommer att ha svårt att hantera. Det är inte alltid möjligt, men i den mån det går.
• Inför regelbundna möten där medarbetarnas reaktioner och sekundärtrauma kan diskuteras.

Verktyg för individen för att häva och stävja sekundärtrauma

Genom medvetenhet och skyddsnät får du en verksamhet med medarbetare som känner till typiska eftereffekter av sekundärtraumatisering. Det är oerhört viktigt att känna igen typiska förändringar, för att kunna häva traumatiseringen hos sig själv och sina kollegor. Men vilka verktyg kan verksamheten ge sina medarbetare? Först och främst: främja fortbildning!

Andra verktyg för medarbetaren

Det verktyg medarbetaren väljer får störst och bäst resultat. Inget av dem som nämns nedan är bättre än något annat.

• Att kunna utveckla och vårda sin självmedkänsla så att medarbetaren kan möta sig själv när hen påverkas.
• Att ta pauser och tillåta sig själv att dagdrömma om något trevligt. Det här låter enkelt, men kräver faktiskt att ledningen visar att det är tillåtet.
• Utveckla en ritual för att lämna traumat på arbetsplatsen. Kanske visualisera en låda du lägger det i innan du går utanför arbetsplatsens dörr?

Vill du veta mer om sekundärtraumatisering? Börja med att läsa Vad är sekundärtraumatisering? och fortsätt sedan med Definiera sekundärtrauma. Här läser du mer om Kerstin Asker Palmer, författaren bakom boken.